God Fortsättning! Var ju ett tag sedan som jag gjorde ett inlägg på bloggen. Orsakerna till det är lika många som ursäkterna men slöhet, tidsbrist, hobbies, helger och till slut ett insjukande i Covid-19 är några av dom.
Idag tänkte jag göra en snabb post med anledning av att det idag är fyra (4) år sedan som Carrie Fisher lämnade oss. Sjukt vad tiden går fort! I slutet av det här året gick David Prowse (Darth Vader) och Jeremy Bulloch (Boba Fett) ur tiden. Känns som att det är många gamla hjältar från både musik och filmindustrin och som varit mina hjältar sedan barndomen som nu försvinner en efter en. Givetvis är väl detta ett tecken på att även undertecknad blivit äldre (pyttelite) men det känns ändå lite märkligt och tråkigt varje gång man läser att någon omtyckt ”kändis” lämnat oss.
Eftersom allas vår Prinsessan Leia lämnade oss för fyra år sedan så tänkte jag att det skulle passa bra att dela med mig av ett av mina Star Wars-minnen från min barndom och som rör just Leia.
Någon gång under 1984 så följde jag med min Mamma till B&W stormarknad på Jägersro center i Malmö. Vi åkte dit en gång i veckan för att storhandla. Förutom mat fanns där även sånt som husgeråd, presentartiklar, blommor, skivor och leksaker. Som så ofta förr så gick jag för mig själv och botaniserade på deras leksaksavdelning medans Mamma gick vidare in bland maten och de andra tråkiga sakerna. I en av gångarna på leksaksavdelningen såg jag en galler-korg (binge, ej sådan som står på golvet utan mer som en hängkorg) som innehöll något som jag verkligen gillade; nya Stjärnornas Krig-gubbar! Jag minns att det inte fanns så många kvar men har tyvärr inget minne av vilka jag såg där. En av dom stack ut och det var en som jag då aldrig sett tidigare; Leia Organa i battle poncho! Jag hade aldrig sett något coolare! Leia från den nya Star Wars-filmen i supercool camouflage dräkt! Med avtagbar hjälm (tänk vad dom hittar på) och en liten smäcker laserpistol! Jag.måste.ha.denna.med mig.hem tänkte jag! Jag tog den med mig i nypan medans jag tittade vidare på de andra sakerna samt väntade på att min Mor skulle möta upp mig.
Min Mamma tyckte inte alls att jag skulle köpa en ny gubbe! Jag hade redan köpt tillräckligt med leksaker och min veckopeng var dessutom förbrukad. Jag tänkte att figuren kommer för alltid vara borta nästa vecka när jag fått ny veckopeng och vi ska till B&W igen. Det ville jag inte riskera! Det var då jag kom på den brillianta idén att vi kunde köpa den åt min Lillasyster som snart skulle fylla år! Jag precis som ni nu gör förstod att då skulle JAG kunna låna och leka med den nästan närsomhelst. Min syster skulle nämligen fylla 6 år och kunde verkligen inte bry sig mindre om Star Wars! Jag vet inte om min Mamma genomskådade min plan men vi tog till slut med oss figuren till kassan tillsammans med de andra varorna.
Jag kan så här nästan 37 år senare avslöja att min plan gick i lås! Leia flyttade in till skokartongen bland mina andra Star Wars-gubbs och blev definitivt lekt med som den Action figur hon är! Dock fick min syster tillbaka den när hon behövde en figur till sina My Little Pony hästar.
Jag har sparat kortet som figuren satt på den där dagen 1984. Plastbubblan är givetvis borta men kortet sparade jag och av alla mina cardbacks från barndomen så är detta det enda som finns kvar, kanske just för att det rent tekniskt inte var mitt? Jag hålslog det och satte in det i en pärm. Någon gång markerade jag med kryss på baksidan av kortet de figurer som jag hade och med en ring (svag sådan) de gubbar som jag sålt och därmed inte hade kvar. Vid något tillfälle så laminerade jag kortet för att det skulle hålla bättre. Detta var före internet och då var det inte så många andra ställen det fanns bilder på gamla Stjärnornas Krig-leksaker.
OM min syster någon gång vill ha tillbaka kortet så är det inga problem alls. Jag får ju då tacka henne för lånet och samtidigt vara glad över alla minnen som det hjälpt mig med att hålla vid liv. Figuren finns faktiskt kvar även den men pistolen försvann någon gång på 80-talet. Jag skaffade mig senare en ny Leia poncho och det är den figuren som syns på bilden i det här inlägget. Tittar man noga så ser man lite rester av häftmassa på dess kolv vilket är lite charmigt och påminner mig om hur dåligt en del gubbar höll i sina vapen. Det är dom små sakerna som ibland håller minnet vid liv. Om jag köpt figuren för egna pengar den där dagen så kanske det där cardbacket slängts ihop med alla andra kort som jag dumt nog rensade ut när jag blev äldre (och dummare).
Jag är med andra ord fortfarande mycket nöjd över min lillasysters födelsedagspresent från 1984. Andra icke insatta skulle säkert klassificera kortet som skräp men för mig är det sann nostalgi! Som exempel, vilka andra shoppingrundor minns man 37 år senare? Jag minns ju för böveln ingenting av den jag gjorde i förra veckan!
Ha en fortsatt bra dag och skänk en tanke åt Carrie Fisher en dag som denna. Det tänker jag göra.
Gott Nytt År!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar