söndag 17 mars 2024

Boken om Alga

Efter att nyss ha lyssnat på podden Allt du velat veta och deras samtal med Orvar Säfström så blev jag riktigt sugen på att återigen läsa och bläddra i den fina Boken om Alga som jag faktiskt köpte redan när den gick att förbeställa för några år sedan. 

Jag fullkomligt älskar den här stora och tunga boken och vill definitivt rekommendera den åt de av bloggens läsare, som kanske inte vetat om dess existens, att passa på att införskaffa den. 
Jag skulle även vilja säga att det här verkligen ÄR en bok för alla och inte endast för dom som kanske redan har ett stort intresse av gamla sällskapsspel eller är nördiga så där i största allmänhet, utan även en snygg kaffebordsbok att bläddra i och samtidigt låta sig förundras över alla fina bilder och kul fakta. Det är en stor och bastant bok som verkligen pryder sin plats i vilket bibliotek som helst. 



Den har tidigare varit helt slutsåld hos förlaget vilket är fullt förståeligt men nu går den alltså återigen att beställa och då bla direkt från Fandrake

Så nu när det är helg, ta och passa på att lyssna igenom dubbelavsnittet från podden Allt du velat veta när du ändå avnjuter en mugg kaffe medans du målar figurer eller sorterar gamla tillbehör till någon obskyr leksakslinje från -74 (som nästan bara du och några få andra känner till).
Hade jag inte redan haft boken så hade jag förmodligen beställt den nu på direkten och då speciellt efter att ha lyssnat på det intressanta samtalet om Alga. 
Sen måste ju Orvar Säfström vara bland det bästa som man kan lyssna på i en podd. När han berättar om allt intressant bakom arbetet med boken gör han det med inlevelse och det genuina intresset för bokens innehåll och människorna bakom spelen lyser rakt igenom min mobiltelefons högtalare.
Det är kanske en självklarhet men för att kunna skriva och ta fram böcker som den här och dessutom göra det så bra så är just det grundläggande intresset från författarna ett måste. Du kan nog ta vilken världsberömd skribent som helst men för att kunna skapa något så bra och intressant så behövs det ett stort hjärta för ämnet annars tror jag att det blivit mer av en katalog än en bok. Här märks det så tydligt att namnen bakom denna, och andra böcker från Fandrake, också har ett intresse av att förmedla, dels en korrekt historia och dels massor av tillhörande fakta, om det som dom lyckats få fram genom sitt undersökande arbete.

Minns såklart när Orvar var programledare för SVT:s Filmkrönikan och att det då äntligen kändes som att ”en av oss” blev insläppt i finrummet, någon man kunde identifiera sig med och som det senare skulle visa sig hade sunda intressen som spel, leksaker, film och musik på sitt CV. 

Det har definitivt inte alltid varit så men åtminstone de senaste 10 åren har det blivit mer och mer accepterat att vara lite nördig, att som vuxen samla på leksaker, serier, spelkort eller vad som helst som från början kanske endast var riktat till barn och yngre tonåringar. 
Överallt tycks dom nu titta fram och det visar sig att även den utåt sett tråkigaste byrådirektör kan ha en fin samling av hockeykort eller vinylsinglar som är koncentrerade till inspelningar gjorda hösten 1984. TV-program, poddar, böcker, forum och hemsidor om alla möjliga ämnen gör att det blivit mer accepterat av det strikta samhället att visa och berätta om sitt intresse och varför detta lilla smala ämne fascinerar just mig. 
Den tråkigaste kaffebjudningen där alla gäster är så in i helvete duktiga på sina jobb och karriärer blir så oändligt mycket mer uthärdligt när man bland dessa välpolerade farbröder och tanter hittar någon som samlar på He-Man-figurer. Plötsligt blir kalaset så otroligt mycket mer intressant och då kanske inte för att du också samlar på He-Man utan för att du känner igen passionen och för att den lätt kan översättas till ditt egna intresse av Kiss-bilder från den gamla tidningen Poster. 

Sen går det ju inte att sticka under stol med att det är otroligt roligt att ha ett eller ett flertal hobbies. 
Att prata med andra människor med liknande eller samma intressen är bland det bästa som finns. 
Att spela ett figurspel med fint uppbyggd terräng, prata om varför det finns fler Han Solo Big head än small head, att lyssna på en podd som handlar om tidningen MAD eller läsa en bok som handlar om en när jag var barn väldigt vanlig företeelse som sällskapsspel känns så otroligt befriande och inte alls något märkligt så som det kanske kunde uppfattas för inte alls många år sedan. 

Så ta nu en bra bok och en mugg (prydd med nördigt motiv) kaffe och sätt dig i vårsolen och njut av din lediga tid. 
Deklarera, kratta löv, fylla i en tidrapport eller räkna på kostnaden för solceller kan du göra någon annan dag. 

Tack för att ni läser mitt pladder! 






fredag 15 mars 2024

Dagens Warhammer-bild 1992

Någonting säger mig att dom här Blood Angels Space Marines med sina allierade Eldar är jäkligt illa ute. 
Faktum är att jag tror att dom t.o.m. är duktigt helkörda även om dom nu råkar ha sin Dante-liknande Commander lurkandes bland ruinerna. 
Älskar verkligen dom här bilderna. 

Trevlig helg! 


måndag 4 mars 2024

Reklam - Star Wars glass 1984

Den berömda och beryktade Star Wars-glassen från Hemglass kommer vi väl alla ihåg, eller hur? 
Som en av de sista nördarna som fortfarande öppet, inför både jämnåriga tjejer och killar, visade ett intresse för Stjärnornas krig sent 1984 så minns jag självklart glassen. Den var för mig lika självklar som att den nya Star Wars-tidningen skulle köpas så fort den fanns i handlarnas tidningsställ. 
Jag minns däremot ingen Darth Vader-mask i plast men jag var kanske helt enkelt ”för stor” för sådana saker eller så sviker minnet mig. 


Jag kan ärligt säga att jag inte kan beskriva hur den smakade men jag minns att den svarta var min favorit av de båda.  
Nåväl, trots att det fortfarande fanns coola figurer kvar i butikerna så kändes det ändå åtminstone i min värld som att Star Wars nu sjöng på den sista valsen. 
De flesta av mina kompisar lekte inte längre med leksaker och just i det här intresset kunde jag emellanåt känna mig relativt ensam. 
Jag tror faktiskt att jag endast hade en kompis kvar som fortfarande ville leka med Star Wars men även han försvann något år senare iväg mot andra intressen så som mopeder, tjejer, snus och öl. 
För egen del så hade jag föredragit fler glassar och kanske tom en sådan där Darth Vader-mask. 

Ha en bra dag och tack för att ni läser! 

lördag 2 mars 2024

Rosa Elefanter - iskuber av plast 80-tal

Tvära kast på bloggen. Det här är ju varken häftiga spelfigurer eller tuffa actionfigurer utan ännu en sådan där liten och nästan bortglömd sak från det förflutna. Den här filuren hittade fram häromdagen och det inte bara liknar en elefant, det ÄR en elefant, en rosa dessutom. 


Jag tror att dom här var tämligen vanliga i mitten av 80-talet. Det fanns inte speciellt många i en förpackning, kanske 4-6 stycken, och jag minns att dom såldes i vanliga varuhus. Det är ju ganska självklart vad dom här skulle användas till så det känns ganska onödigt att förklara men att dom var ämnade för vuxendrinkar råder det ju ingen tvekan om.

Den här gynnaren som för övrigt hittades i en låda med leksaksdjur av plast har sedan länge tömts på sitt vatten. Hans snabel har fått en ny form vilket förmodligen fixats med hjälp av ett barn och dess framtänder. 

Dom här rosa elefanterna ska ju inte föreställa dom som var med i Fem myror är fler än fyra elefanter utan snarare den klassiska humorbilden av sådant som stupfulla människor ibland kunde tyckas se vandra runt och/eller höras stampa runt i hemmet dagen efter dom hällt i dig några drinkar. 

Numera är det ju inget ovanligt alls med iskuber av plast. 
Färglada kuber, kaktusar, frukter, sno**ar, fordon, dödskallar mm. 
Rosa elefanter av klassiskt snitt har jag dock inte sett på länge. Faktum är att jag hade helt glömt bort dom och därför får dom nu en helt egen post här på bloggen. 
Vi vurmar ju faktiskt lite extra för sådana här hopplöst bortglömda saker som har haft sin kvart i solljuset men som sen mest troligast hamnade på soptippen. 

Ha en trevlig helg och ta det lugnt med drickan! 

lördag 24 februari 2024

Dagens Warhammer-bild 1990

Slänger in en bild på några av mina absoluta favoriter när det kommer till Ogres. 
Kommer från Marauder Miniatures och är skulpterade av Aly Morrison. 
Bilden är hämtad från White Dwarf 122 (1990). 


Såg även den här notisen i samma tidning. 
Har tidigare hört att Brian May hade något visst litet intresse av hobbyn vilket troligtvis då kanske kommer från just den här lilla rutan? 


Ha en trevlig helg! 

måndag 19 februari 2024

Masters of the Universe - 1983/84

En fantastisk sida ur en Svensk leksakskatalog från 1983/84. 
För egen del så brydde jag mig inte supermycket om He-Man & Co när det begav sig. 
När sakerna dök upp i butiker och kataloger så var jag fast i Stjärnornas Krig och Big Jim samt liknande gubbar. Masters var nog för utflippat och jag hade heller inte tillgång till varken kabel eller parabolantenn så sannolikheten att He-Mans och mina vägar skulle korsas var i det närmsta obefintlig. 



Något år senare letade jag Star Wars i butikerna men då började det kännas att Masters var större och populärare än mina kära rymdgubbar. 
Jag kände mig dock för gammal för serien men kände ändå att estetiken och combon fantasy/sci-fi/saga tilltalande mig och jag kollade alltid in sakerna när jag befann mig i ett varuhus eller leksaksbutik. 
Jag drog även med mig gratistidningar och annat material hem för ihop med bla serietidningen Conan så började ett frö till mitt framtida fantasyintresse sakta gro. 
Jag hade faktiskt en figur från MOTU i mina ägor, en Evil-Lyn. Varför det blev just den som hittade hem till mig vet jag inte men jag minns att jag bättrade på hennes detaljer i dräkten med Humbrol målarfärger och hennes vapen och vänstra hand fick dramatiska spår av blod med hjälp av en permanent rödpenna. 
Vet inte var den blev av framöver men det blev inte så mycket mer MOTU än så för min del. 

Idag håller jag leksakslinjen högt och tycker att det är en fantastisk serie. Tanken att börja samla på den har slagit mig men det har alltid stannat vid en tanke och aldrig blivit mer än så. 
Dock har jag under åren ändå köpt mig en bok som rör den bildkonst som tillhör serien. 
Just passionen, stilen och myten runt Masters of the Universe lockar fortfarande mig fast att jag egentligen aldrig på allvar bekantat eller grottat ner mig i dess värld. 
Man måste ju faktiskt inte samla och äga prylar för att gilla och kanske t.o.m. älska en serie och tur är väl det. 

Tack för att ni läser och ha en bra vecka! 

lördag 17 februari 2024

Warhammer The Old World

Äntligen har mina Warhammer Old world regelböcker anlänt. Jag förbokade faktiskt samma dag som förbokningarna öppnade och satt även framför skärmen under det officiella release datumet men vad hjälpte det när allt ändå var hopplöst slutsålt? 
Hade visserligen ingen brådska men det är ändå något speciellt över GW:s senaste släpp som dom nu gjort på spelfronten (Old World samt Legions Imperialis) och det är ändå något extra över att vara delaktig från första början. Knäppt men kul. Nyfikenheten ska stillas och saker som man läst på nätet vill man ha ”svart på vitt” hur dom tänkt sig det hela. Självklart så lockar läsningen av sammansättningen av de olika arméerna och glädjen av att se att man kan använda det mesta av det gamla blandas över små besvikelser över det som inte längre är godkänt eller borttaget. 
Nu kommer jag kanske inte spela just The Old World så mycket men det finns ändå någon konstig utmaning och lockelse i att försöka få in sina gamla pjäser i något nytt och samtidigt kan det få mig att kanske t.o.m. måla upp något av det som legat i någon gammal låda under 25 års tid. 



Böckerna i sig är fina och luktar underbart! 
Jag bläddrar i dom med försiktighet och det knastrar lite från bokryggen när jag vänder blad eller försöker bläddra fram något som ligger i avsnitten längst bak i boken. Den känslan är väldigt svår för mig att ersätta med en digital utgåva. Den nya boken för mig nästan bakåt i tiden när jag med samma försiktighet bläddrade i de då betydligt enklare böckerna som följde med min 4th edition box. 

Jag har ännu inte hunnit läsa så mycket av innehållet i den nya regelboken men än så länge känns det bra och mycket känns igen från de äldre upplagorna. 
Det är även märkligt att så mycket av grunderna sitter kvar i minnet trots att det gått så otroligt många år sedan jag spelade Warhammer senast. 
Kort och gott; det känns bra att åter stifta bekantskap med fantasy battles. 

Ha en trevlig helg!