Jag har under en tid rotat och grävt bland mina gamla figurspels-synder från förr. Jag har som sagt länge haft något av jobbiga cravings på gamla Empire-figurer från Games Workshops glansdagar. Cravings som fått mig att bläddra i gamla White Dwarf och söka info på fantastiska Stuff of Legends. Däremot så har jag varit hopplöst dålig på att faktiskt ta tag i och måla på de figurer som bara ligger och väntar i min pile of shame trots att intresset från min sida så länge funnits där. Det gick t.o.m. så långt som att jag satte 20 Reiksguard fotsoldater framför mig på målarbordet men ändå så hände ingenting i målningsväg med dom. Tror inte att det handlar om figurernas utseende för det gillar jag eller att dom nästan alltid är i metall, utan snarare om att det är så roligt att först och främst måla upp sådant som man faktiskt för stunden kommer använda att spela med. WFB spelar jag dessvärre inte längre så behovet av fler uppmålade pjäser finns inte heller där just nu. Den lilla speltid som jag kan klämma in i mitt schema lägger jag på spel som jag verkligen uppskattar just nu. Bolt Action tar därmed ca 99% av denna speltid.
Under åren 1992-1994 så målade jag faktiskt på en Empire armé. Det mesta var i färgerna gult och rött så att det skulle kännas som en faktisk armé. Som jag minns det tog det en jäkla tid då figurerna har fullt med detaljer som kanske ibland inte är det roligaste att måla. De flesta fotfigurer såldes enbart i blisterförpackningar med mellan 3-6 figurer per fp. Jag tröttnade troligen på projektet när 40k på allvar tog stora kliv in i mitt spelliv och partierna med Fantasy Battles samtidigt bara blev färre och färre. Hur som helst, någon gång runt mitten av 90-talet så köpte jag ändå min kompis Peters Empire-pjäser. Det mesta var i olika nivåer av färdigmålat och det ingick även en hel del helt omålade saker. Alltsammans packades så småningom in bland mina övriga pjäser och sedan började dom samla damm. Jag tror att ett av skälen till att jag aldrig såg mina Empire som en färdig armé var nog hur olika dom var i sin målning och hur olika utseende och färg som baserna var i. Min egna målningsteknik och resultat från tidigt 90-tal hade heller inte vunnit några målningstävlingar men jag kände inte, och hade inte heller tid för, att måla om dom.
Men var det så illa som jag mindes det? Jag tror minsann jag har omvärderat mina intryck och tankar om denna armé och jag ska försöka förklara varför. Eller åtminstone presentera en förklaring till varför jag (just nu) inte ska måla om dom.
För det första så känns det här som ett litet tidsdokument från 90-talets första hälft. Klassiska Citadel-figurer som är lagom stora i både höjd och bredd. Bortser man från en del ytterligheter så ser åtminstone människor och hästar hyfsat verkliga och välbalanserade ut. Det är en snygg armé som faktiskt får plats på ett normalt 120x180 spelbräde.
Färgerna är ”glada” och sticker ut på ett spelbord. Tar man ett steg tillbaka från spelbrädet så kan man faktiskt fortfarande se vad det är för något. Jag tycker annars att man ser många fantasy-horder som är snyggt uppmålade i lite mörkare färger såsom brunt, silver, svart, koppar osv och dom ser fantastiska ut. Tar man samma steg tillbaka från spelbordet så ser man i många fall mörka bruna fyrkanter med, i bästa fall, en flagga som enda igenkänning. Dom ljusa färgerna är kanske inte så mycket 2022 men dom syns och sticker ut på ett spelbord. Jag brukar säga att jag i första hand målar för att det ska funka på brädet och inte så mycket för att vara med i en målningstävling. Mina allra tidigaste Warhammer-figurer fungerar på spelbordet om man väljer att tänka så. Dom ÄR dessutom uppmålade (inga grå plasenheter här inte) bara en sån sak!
Jag har som många andra av oss spelnördar dåligt med hobbytid och väljer därför att lägga det mesta av min hobbytid på de spel som jag spelar mest (Bolt Action) men vill samtidigt kunna vara beredd på att med kort varsel kunna delta i ett parti Fantasy Battle utan att spela med omålade gubbar.
Nostalgi. Jag har sjukt nog minnen till många av pjäserna. Jag minns var många av dom är köpta, målade, var jag bodde och vart jag befann mig i livet. Jag vet att jag vid tillfället som jag skaffade min champion till mina handgunners hade riktigt dålig ekonomi. Vill och behöver inte berätta varför det var så men jag vet att jag skaffade den här figuren för småpengar som jag skrapade ihop av att panta läskburkar från mitt jobb. Jag antar att jag ”behövde” min fix av spelfigurer och tog mina småpengar och valde ut just den här gubben i den lokala spelbutiken (GMS Import). Tror han kostade 45kr så det säger en del om hur lite hobbypengar jag hade under den här perioden. För att dra ut på glädjen med att ha en ny figur att måla på så försökte jag att måla ”mitt bästaste”. Med dagens mått mätt så är den väl sådär bra målad men jag känner att jag har svårt att måla om den och därmed klanka ner på min snart 30 år yngre version av mig själv.
Så vad har jag då hittat i mina gömmor?
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
