Kalkitos - Asterix gnuggisar 1980

Jag har tidigare på bloggen berättat om hur populärt det var med ”gnuggisar” i slutet av 70-talet/början på 80-talet.

Störst på den Svenska, och förmodligen i fler länder, marknaden var Kalkitos. Med en bakgrund tryckt på stabil kartong och med tillhörande detaljrika och färgglada dekaler så blev man sällan besviken. 

Kalkitos hade dessutom en myriad av olika teman och man kunde i butiken välja på två olika storlekar. 

Den större versionen kostade mer än den lilla så ofta fick åtminstone jag ”nöja” mig med ett litet ark gnuggisar. 

Klicka här för en liten post om Kalkitos

När jag idag ser reklamen eller tittar på någon av de få ark som av någon anledning överlevt decennier av städning så färdas jag i minnet tillbaka till den lilla tobaksaffären där man fick stå framme vid disken och bläddra bland förpackningarna som stod i en display av kartong. 

Minns inte just Asterix som gnuggisar men hade definitivt älskat det här när jag var barn. 

Lucky Luke, Tintin och Asterix var på den tiden stora favoriter hos mig. 

Ha nu en bra helg och tack för att ni läser! 

Glad Påsk!

Har fullt upp med saker och ting så just nu blir det inte många nya inlägg på bloggen. Det är då extra glädjande att se att besöksantalet trots min frånvaro ökat ganska mycket de sista veckorna. Man blir allt lite nyfiken på vad det är för något som lockar in så många läsare. Verkar inte vara någon specifik post eller område som har flest besökare utan det är spridda skurar bland både nytt och gammalt. 

Idag tänkte jag bara önska er en Glad Påsk! 

Har dåligt med tid för att ta några nya bilder eller författa en innehållsrik text så jag norpar helt enkelt en bild ur mitt mobilflöde och ber om att få återkomma senare i vår. 

Själv fick jag häromdagen en plötslig flashback till en tillfällig ”fluga” som kom till oss tidigt 80-tal, nämligen Slime. 

Slime var en grön sörja som förpackats i en grön soptunna av plast. Det var bekantingen Mattel som stod för både idé och lansering och tydligen var det en grej redan i slutet av 70-talet i bl.a. USA. I Sverige fick det ett lyft någon gång runt 1982 (minns vart jag bodde så ganska säker på årtalet). ”Alla” skulle ha varsin burk av sörjan vars konsistens inte bara förvånade och fascinerade oss barn utan även vuxna som till viss del blev förfärade när man hällde ut det gröna gojjset på köksbordet framför dom. 

Typiska vuxenfrågor var ”Går det att tvätta bort?” och ”Försvinner det i tvätten?” var förmodligen ganska vanliga frågor. 

Så vad lekte man med detta Slime? Jag tror att dom flesta nog bara kladdade runt med det vilket nog egentligen var en ganska tidsbegränsad förströelse. Jag minns att man kunde göra pruttljud av det. Om man lade hela slimeklutten lite löst över burken och sen tryckte ner det med fingrarna så kunde olika pruttljud uppstå. Vet inte om det precis var det här som Mattel tänkte när dom utvecklade sin uppfinning men vi barn tyckte åtminstone att det var hur kul som helst. 

Jag dränkte även in mina Stjärnornas krig-gubbar i det. Tack vare att Slime inte fastnar så gick det lätt att få bort det igen när man lekt färdigt. 

Doften var också unik på sitt eget sätt. Det luktade inte illa (som exempelvis Smokys låtsascigaretter) utan det doftade lite plastigt och sött. Om jag blundar så kan jag fortfarande minnas hur det luktade vilket är lite märkligt att det kan fastna så i ens minne. Jag har tre leksaksdofter från förr som jag aldrig kommer glömma; 

• Big Jim ”Agent Blå” ny ur sin box. Fantastisk doft som jag gärna skulle vilja återuppleva. 
• Tie Fighter Pilot från Star Wars. En doft som om man har tur fortfarande kan avnjutas från en vintage gubbe. 
• Slime ur den gröna plasttunnan.

Efter en tid blev Slimet i sämre skick. Det blev kladdigare och fastnade lättare. Smuts och smulor från suddigummin letade sig in i geggan och till slut blev det väl den riktiga soptunnan för hela rasket. Tyvärr hamnade även min gröna burk bland soporna. Den skulle jag gärna velat ha sparad i dag då det är en så klassisk sak som hade gjort sig bra på en hylla med andra retrosaker. 

Om någon råkar sitta på en extra sådan grön burk så får ni gärna höra av er. 🙂

Ha nu en fortsatt bra helg och en Glad Påsk! 

Saxat ur leksakskatalogen - Play Big

Återanvänder min text från 2021 till nedanstående bilder. 

Blev faktiskt rätt glad när jag insåg att jag redan skrivit några rader om Play Big även om det var i samband med Big Jim. Det var nämligen ingen självklarhet att snabbt finna någon historia om varför Play Big var så förbenat lika Playmobil. 

”…Big Speilwarenfabrik blev för övrigt själva anklagade och stämda för plagiat när dom lanserade sin Play-Big serie (1975-79) som påminde väldigt mycket om Playmobil. Denna rättstvist blev lång men föll efter vad jag förstått det till Bigs fördel. Playmobil var dock mer etablerat och som vi alla vet lever och frodas den serien än idag.”

Ha nu en trevlig helg och tack för att ni läser! 

Klistermärken Rymdskepp 70/80-talet (oidentifierade)

Idag behöver jag er hjälp.

Har förgäves försökt identifiera de här båda klistermärkena från 70/80-talet men funnit absolut noll information eller fakta om dom. 

Minns dom från min barndom men det är också allt. 

Jag är inne på att dom kommit med i flingpaket så som Frosties eller Kalaspuffar men ännu inte hittat information som visar att jag är inne på rätt spår. 

Är det ens klistermärken eller är det någon typ av samlarkort? 

Tänkte på Dandy Gum Cards från Danmark men kunde tyvärr inte hitta något där heller. 🤔

Någon som vet mer och kan hjälpa mig med detta mysterium? 

Korten på bilderna är tyvärr inte mina. Dom sparades ner från nätet någon gång runt 2017 och dök av en slump upp nu under helgen. 

Kortet med RX3 är nästan lite ikoniskt då det ipåminner en hel del om en Tie fighter variant och är således lite extra populär hos en del samlare av Star Wars men även där slutar spåren. 

Som sagt, någon som vet mer? 

Pussel med Smurfar (nr 3)

Tro det eller ej men jag har funnit ännu ett mini-pussel (ass-love??) prytt med Smurfar från sent 70-tal/tidigt 80-tal. 

Är ju egentligen inget som jag samlar på men det var billigt och jag gillar ju dessa små kreationer. 

Ha en fortsatt trevlig helg! 

Gummiskelettets återkomst

Det var länge sedan Sist men jag har hittat ännu ett av de där billiga gummiskeletten som var så populära när jag var barn. 

Lite annorlunda färg men gjutformen och gummits mjukhet är definitivt det rätta. 

Inte mycket mer att säga om det som inte står i det gamla inlägget från 2021 mer än att det ger mer nostalgiska rysningar än spökliga dito när jag ser på det. 😊

Ha en fortsatt bra dag! 

Smurfarna - Fästis väggprydnad 1978

Den här väggprydnaden har gäckat mig länge. 

Jag vet ju att jag hade den när jag var barn då den suddiga bilden nedan är från mitt pojkrum anno 1978 eller 79. Dock har jag inte kunnat hitta någon fakta om den, ingen tillverkare, inköpsställe eller ens rätt benämning. 

Inte heller har det fungerat med bildsökningar eller att ställa frågor i FB grupper eller leta på forum. 

Ingen verkar veta eller komma ihåg något om den och jag har insett att jag får ge upp och sedemera tvingats lägga min nyfikenhet åt sidan. 

Tills nu. 

Härförleden bläddrade jag förstrött i en gammal leksakskatalog, för det är ju sånt man gör, och där inklämd med andra saker från en svunnen tid såg jag den! 

Visserligen inte så jättemycket fakta men åtminstone en benämning, ett inköpsställe, fabrikat och ett ungefärligt pris. 

Katalogen kom från klassiska Käpphästen och ”Fästis”verkar vara benämningen. 

Tittar man noga på bilden med själva dekalarket så står det Uniset vilket verkar vara tillverkaren eller företaget bakom. 

För er som inte vet så bestod själva tavlan av ett glansigt ark, ungefär som en bakgrund till ett akvarium, och till detta ett ark med dekaler föreställande div figurer och saker och som tack vare en lätt gummering på dess baksida var flyttbara. 

Otroligt enkelt och mycket roande åtminstone om man nu var i rätt ålder. 

Jag fäste upp mitt ark på väggen och satte mina små Smurfar på en hylla framför för att på så sätt få en känsla av att mina gubbar befann sig i en fantasifull skogsmiljö. 

Minns i ärlighetens skull inte så mycket av själva produkten men visst är den fin att titta på? 

Tyvärr så hamnade den väl så småningom på soptippen för det var ju ofta där som papper och förpackningar hamnade på den tiden. 

Jag skulle hemskt gärna vilja ha tillbaka den eller åtminstone hitta en ny likadan men jag inser samtidigt att det verkar hyfsat svårt. 

Jag får nöja mig med att titta på mitt gamla fotografi och på den nyfunna bilden ur Käpphästens höstkatalog från 1978. 

Ha en fortsatt bra sommar! 

Smoky - det nikotinberoende lilla trollet

Och nu över till något helt annat. 

Jag kom precis att tänka på en riktig klassiker och var tvungen att snabbt skriva ner lite minnesanteckningar innan jag glömmer bort dom igen.  

När jag var barn så fanns det bla hos Hobbex ett rökande ”troll” som hette Mecki. Figuren var en slarvigt målad liten figur i hårdplast eller annat hårt material och som med båda händerna i fickorna avnjöt en cigarett. Låter ju inget vidare pedagogiskt eller hur, men vi barn var tydligen svältfödda på underhållning och verkade tycka att det här var hur festligt som helst. 

Figuren laddade man med små vita cigaretter som man tände eld på. Det rök lite stillsamt och figuren blåste ut rökringar, åtminstone enligt reklamen. Det sistnämnda minns jag inget av däremot minns jag lukten. Den var fruktansvärd! Som om du bestämt dig för att elda upp mögel som du rullat in i tunt papper. Fruktansvärt äckligt! 

Nåja, som jag skrev så är detta en klassiker och det verkar finnas flera olika versioner av samma idé där Hobbex Mecki verkar vara den som de allra flesta minns. 

Håret som var tillverkat av en illa tillskuren nålfiltsmatta lossnade snabbt i kanterna. 

Jag köpte min storrökare på Kiviks marknad och jag misstänker att min ”Smoky” var en bootlegkopia (hur det ens är möjligt då Mecki inte direkt var någon dyr och påkostad leksak). Cigaretter kunde du köpa i små refillpåsar även på marknaden så jag köpte en hög som jag tror varade i sådär 5 år (!). Det VAR nämligen inte speciellt kul att se Smoky/Mecki stå på ett bord och dra bloss.

Det luktade som sagt heller inte hallon om hela upplevelsen. 

Vart min figur med tillhörande cigg blivit av vet jag inte men jag skulle tro att han hamnat på någon av Sysavs anläggningar där han förmodligen, med tanke på doften, sorterades som giftigt avfall. 

Tack för att ni läser och ät mer frukt och grönt!

Samtliga bilder är lånade från webben. 

Posters från 70-talet

Ibland så får man sådana där flashbacks till något som man helt glömt bort och som man varken sett eller hört talas om på många många år. 

Dagens post blir en kort och snabb reflektion över ett sådant minne. 

När jag var liten så hade jag bla tre mycket speciella posters uppsatta på mitt rum. Det här var innan jag tapetserade mina väggar med posters med Kiss och Iron Maiden och långt före jag vågade mig på konststycket att sätta upp bilder på Samantha Fox. 

Bilderna var humoristiskt tecknade scenarion och innehöll mängder av lustiga tecknade figurer som var i full färd med massor av olika märkliga ting. 

Jag minns dessa posters både från butikerna men även från väggarna hemma hos mina vänner. 

Mordillo hette en känd illustratör som körde samma stil och faktiskt exakt samma koncept men hemma hos mig var det inte just hans bilder som prydde mina väggar utan de jag hade verkar alla varit framtagna av en Jean Jacques Loup och han ser ut till att ha haft ett flertal liknande bilder föreställande något kaotisk scenario. 

Jag hade bla en mindre bild som var tryckt på kraftig kartong och föreställde ett hotell i 1930-talets Chicago.

När jag nu som vuxen äntligen lyckats Googla fram bilden som jag minns från mitt barndomsrum så är det tydligen en bild från 1976 tryckt här i Sverige av företaget Scandecor. 

Hade jag nu haft kvar mina bilder så hade detta kanske varit enkelt att få fram men samtliga av mina 70x100 posters från 70 och 80-talen är sedan länge borta (förmodligen på soptippen) och därför har jag endast mitt minne och Google till hjälp. 

Exakt den här hade jag uppsatt under många år på mitt rum. Den var tryckt på kraftig och glansig kartong och var möjligtvis ca 30x40 i storlek. 

Nästa poster som jag minns är av ett sjöslag mellan två piratskepp och heter Sea Battle och var i storlek 70x100. 

Den ser också ut att vara tryckt hos Scandecor i Uppsala och vara utgiven något tidigare, 1973. 

Den här bilden har jag för övrigt även sett som motiv på pussel. 

Häromdagen så hittade jag även bild nr 3 och här måste jag säga att den här satt långt in i minnet. Jag visste att jag verkligen hade tre olika plancher som gick i samma stil på mitt rum men jag kom jäklar inte på vad den tredje hade för motiv. 

Tills jag då slutligen hittade en bild på den och igenkänningen var total! 

Den här var dock svårare att hitta årtal och utgivare på. 

Den verkar inte lika vanlig och det finns inte så många bilder på den. Verkar dock gå under namnet ”French castle” men årtalet är okänt. Då jag hade även denna under samma period så gissar jag att den är ungefär lika gammal dvs 1973-1976. 

Som jag tidigare nämnt så har jag tyvärr inte kvar dom här planscherna men jag önskar att jag hade haft det. 

Dom är en del av min barndom men det är väl bara att inse att dom för evigt är borta. 

Eftersom dom känns lite tidstypiska så känner jag att dom förtjänar ett inlägg på min blogg. 

Sen har jag dessutom druckit vin, ungefär som en Fransk konstnär, och då är det lätt att bli lite extra nostalgisk. 

Skål på er och ha en fortsatt bra helg! 

Britains Space - 1981

Här har vi en serie som jag i princip inte minns ett dugg om förutom just det här uppslaget hämtat ur Britains katalog 1981. 

Jag kan tänka mig att just temat rymdleksaker var något som Britains nog såg som ett måste runt den här tiden. Star Wars var en jättehit och i samma veva så tog t.o.m. James Bond sig ut på rymdäventyr och karaktärer som Blixt Gordon och Buck Rodgers kändes återigen aktuella. Att då stå med ett sortiment bestående av historiska figurer samt jordbruksmaskiner och djur kanske inte kändes lika tryggt hippt?  Det gällde ju att fånga barnens uppmärksamhet i leksaksbutiken. 

Jag tycker att dom här ser hur snygga ut som helst och färgerna är riktigt fina. 

De klassiska gröna metallplattorna är borta och istället ser det ut som att figurerna har fått små flygande hoverboards. 

Har inte letat aktivt efter den här serien men den känns onekligen lite bortglömd och betydligt mindre känd än de mer klassiska historiska figurer på sina gröna metallbaser. 

Tack för att ni läser och ha en fortsatt bra helg! 

Rosa Elefanter - iskuber av plast 80-tal

Tvära kast på bloggen. Det här är ju varken häftiga spelfigurer eller tuffa actionfigurer utan ännu en sådan där liten och nästan bortglömd sak från det förflutna. Den här filuren hittade fram häromdagen och det inte bara liknar en elefant, det ÄR en elefant, en rosa dessutom. 

Jag tror att dom här var tämligen vanliga i mitten av 80-talet. Det fanns inte speciellt många i en förpackning, kanske 4-6 stycken, och jag minns att dom såldes i vanliga varuhus. Det är ju ganska självklart vad dom här skulle användas till så det känns ganska onödigt att förklara men att dom var ämnade för vuxendrinkar råder det ju ingen tvekan om.

Den här gynnaren som för övrigt hittades i en låda med leksaksdjur av plast har sedan länge tömts på sitt vatten. Hans snabel har fått en ny form vilket förmodligen fixats med hjälp av ett barn och dess framtänder. 

Dom här rosa elefanterna ska ju inte föreställa de som var med i Fem myror är fler än fyra elefanter utan snarare den klassiska humorbilden av sådant som stupfulla människor ibland kunde tyckas se vandra runt och/eller höras stampa runt i hemmet dagen efter dom hällt i sig några drinkar. 

Numera är det ju inget ovanligt alls med iskuber av plast. 

Färglada kuber, kaktusar, frukter, sno**ar, fordon, dödskallar mm. 

Rosa elefanter av klassiskt snitt har jag dock inte sett på länge. Faktum är att jag hade helt glömt bort dom och därför får dom nu en helt egen post här på bloggen. 

Vi vurmar ju faktiskt lite extra för sådana här hopplöst bortglömda saker som har haft sin kvart i solljuset men som sen mest troligast hamnade på soptippen. 

Ha en trevlig helg och ta det lugnt med drickan! 

Bilfärja i plast - struntsnack

God fortsättning! 

Årets första inlägg blir en snabb koll i backspegeln på ännu en sådan där sak som jag själv minns från barndomen men som jag som vuxen inte kunnat ringa in och identifiera med namn, tillverkare eller för den delen med hjälp av speciellt många bilder. 

Mest troligen så handlar det bara om en billig marknadsleksak som förmodligen tillverkats i Hong Kong och inte kostade särskilt många kronor. 

Jag misstänker att det dessutom finns ett antal olika versioner och varianter på samma tema. 

Bilfärjan som jag tänker på var däremot en ganska vanligt förekommande plastleksak och var mycket (mycket) enkel i sitt utförande; tunn plast i olikfärgade delar och med ett antal lika enkla småbilar som rullade ombord på ena sidan och av på den andra. 

Jag behöver väl inte säga att det här var en perfekt sak att ta med sig i badkaret där färjan med mindre bra färdigheter hos sin personal skulle försöka ta sig i land utan att sjunka, välta eller helt tappa sin last. 

Ibland blev det också en smått förvirrad tur rakt in bland det som kunde te sig som dimmor och isberg men som egentligen var badskum som flöt runt i det varma vattnet. Hade båten verklig otur körde den rakt in under ett vattenfall där nytt hett vatten pumpades rakt ut i havet och fullständigt dränkte eller sköljde bilarna rakt över färjans relingar.  

Jag har försökt hittat mer info om dessa färjor av plast men helt gått bet på det. Den enda ledtråden jag i nuläget har är den här rutan som är saxad ur en katalog som bifogats i kulturskriften Kalle Anka & Co 1983. 

Mitt första minne av lekar med dylika bilfärjor var redan på 70-talet så misstänker att det fanns flera olika versioner av samma leksak under många år. 

Om någon vet mer och har lust att dela med sig av detta så skriv gärna en rad. 🙂

Ha en fortsatt bra dag och tack för att ni läser! 

Mysteriet med den märkliga djuphavsdykaren - 1970 talet

Idag tänkte jag ta tag i ännu ett av dom där mystiska leksakerna som jag hade som barn och som jag har små små minnesbilder av men egentligen inte mycket mer än så. 

Den här gången fanns eller t.o.m. finns det kvar några ledtrådar i form av några smådelar som överlevt alla lekar under de år som jag och vännerna lekte som mest med actionfigurer. 

Vad är det då som vi letar efter? 

Om ni först tittar på bilden nedan och försöker zooma in på dykaren i mitten av bilden så ser vi alla vad det är som jag söker mer info om.

Bilden är inte speciellt bra då den är norpad från en annons på Tradera där någon sålde en leksakskatalog från 1971. 

Det handlar alltså om en dykarfigur som såldes i en förpackning komplett med all sin utrustning. 

Figuren bör vara ungefär 20cm hög och påminner starkt till utseendet om en Action Man. 

Det är också det som är bekymret när jag frågar runt om någon minns det som jag minns att i princip ”alla” svarar Action Man, Action Team eller GI Joe. 

Det är å andra sidan inte så konstigt eftersom samtliga av de distributörerna också sålde en djuphavsdykare, komplett, i låda i liknande färg och med liknande utrustning och funktion. 

Hade svaret på gåtan varit så enkelt så hade den här posten aldrig blivit till. Setet till Action Man och hans kusiner finns väl dokumenterade både på nätet och i pappersform. 

Redan nu kan vi alltså stryka den enkla vägen och gå vidare till själva huvudfrågan; vad är det som jag söker? 

Ledtråd 1 plockat ur mitt minne: 

Själva hjälmen är i mörk guldfärg och luckan framför ansiktet är öppningsbar. 

Skorna är av bly och ganska tunga. 

Jag vill ha det till att slangarna var av svart blank gummi. 

Bältet är svart med vikter av bly för att hjälpa figuren att stanna under vatten. 

Jag har ett svagt minne av en kniv med tänder som påminner om Action Mans. 

Supervagt minne av att själva figuren var väldigt blek. 

Själva gubben försvann otroligt tidigt ur mitt liv. 

Troligtvis var det dålig kvalite på den och den hamnade på sopberget. 

Hjälmen, blyskorna, bältet, slangen samt benfodralet för kniven fanns kvar länge i min låda med Big Jim-saker så dom har jag ett bättre minne av. 

Jag är helt införstådd med att det till 99% handlar om en billig så kallad Kina-kopia som troligtvis är märkt med klassiska ”Made in Hong Kong”. 

Den här dykaren kommer från ett företag som heter Red Box och den är i princip identiskt med den som jag minns från min barndom.

Dock är hjälmen här silverfärgad medans min var i guld.

I övrigt så är funktionen identisk. 

Den här versionen kommer också från Red Box och här stämmer färgerna mycket bättre. Dock är slangarna röda vilket jag inte alls minns att mina var. 

Om vi återgår till den dykare som syns i bilden som är från en leksakskatalog så är den spot on.

Samtliga färger stämmer.

Det står att den kommer från "Eber" vilket kan vara Eber Toys som i många år låg i Malmö. 

Som jag uppfattar det så är Eber mer en distributör än en leksakstillverkare. Dock kan det ju vara så att Eber använde andra eller t.o.m. egna förpackningar? Jag har sett några sådana versioner men om det även gäller för dykaren har jag så klart ingen aning om.  

Jag får helt enkelt lämna mysteriet här. 

Jag återkommer med mer fakta om jag nu skulle hitta något som är intressant vill säga. 

Om någon av er läsare vet mer så får ni gärna skriva en rad eller två om det i kommentarsfältet. 

Tack för att ni läser och ha en bra dag! 

  

Radiostyrd Långtradare - 1978

-How about you Bandit? 

You copy this Snowman? 

Nu till något som jag inte skrivit om tidigare på bloggen; radiostyrda bilar. 

Jag såg nämligen av en slump ett inlägg med en RC Lastbil som jag undrat över i många år. 

Jag hade exakt en sådan som barn och minns att jag fick spara ihop pengarna under en längre tid för att få råd att köpa den. 

Paketet bestod av själva lastbilen samt tre olika släp, handkontroll, vägkoner samt en ramp för att kunna köra ombord bilar. 

Det var en ganska stor skapelse och jag tyckte att den var stentuff!! 

Den körde däremot inte speciellt snabbt och den bokstavligen åt upp alla batterier av vilka man dessutom behövde ganska många. 

Jag minns också att vi vid minst två tillfällen fick reklamera den i butiken där den köptes och att den äldre gubben* som jobbade där inte direkt var så tillmötesgående. 

Men bevisligen så fungerade inte lastbilen som den skulle så vi fick ju efter en viss klagan ut en ny bil. 

Detta var i den stora leksaksbutiken som låg i ”byggnad 2” på Mobilia köpcentrum i Malmö. 

Idag har jag alltså fått reda på att fabrikatet heter Likto och det benämns även som Likto & Corgi Toys och modellen verkar heta 610. 

Jag har inte kunnat hitta den i någon leksakskatalog från åren runt 1978 så jag har ingen uppfattning om vad en sådan här pjäs egentligen kostade. 

Det som klassades som dyrt för mig som ”icke bortskämt barn” kanske inte var så speciellt dyrt för många andra ungar vid samma tidpunkt. 

Jag hade aldrig brist på saker som barn men jag var inte heller bortskämd med att få en massa prylar. 

Faktum är att jag ofta sparade till saker som jag ville ha. Man fick helt enkelt lägga undan pengar och ibland sålde jag sådant som jag var trött på. 

Jag hade kvar min lastbil länge och väl men vad som senare hände med den vet jag inte. 

Troligtvis hamnade den på soptippen när mina föräldrar gjorde någon rensning av sin vind eller klädkammare. 

Tråkigt men det var väl ofta så det fungerade på 80-90 talen långt före Tradera, samlarforum och Antikrundan på TV. 

Nåja, det var kul att se bilder på den igen. 

Det uppstod en riktigt härlig nostalgikänsla för min del när jag mindes tillbaka på hur glad jag var över den. 

Nästan så att man kan känna lukten av varma batterier och höra ljudet av en liten radiostyrd motor. 🙂

Ha en fortsatt bra helg och tack för att ni läser på min blogg. 

Samtliga bilder i den här posten är ”lånade” från webben. 

* Det kan ju vara så att den ”Gubbe” som hjälpte mig och min Mamma i affären uppfattades som en äldre man runt 65-70 år men att han i själva verket kanske var i 40-års åldern. Folk såg verkligen äldre ut förr i tiden. 😊

Smurferna våren 1980

Mycket Smurfer just nu men det blir lätt så när man läser in sig på något och samtidigt råkar trilla över liknande saker som också kan vara intressant att skriva ett par rader om. 

Det här uppslaget finns med i Leksakscitys vår/sommar katalog från 1980. Varför någon gett sig på konststycket att färglägga figurerna i blå färg när resten av pryttlarna är svart-vitt kan man ju bara gissa på. Inte blev det särskilt snyggt gjort heller. Visserligen lyser det upp med färg men det ser ju faktiskt mest konstigt ut när dessutom detaljerna på figurerna målats över med blå färg. 

Här ser vi en del av mina personliga favoriter från förr.

Stora Svamphuset, Smurfstugan, möblerna, grinden mm.

Själva figurerna är aningen för nya för mig då jag mest lekte med Smurfer som kom aningen tidigare än dom här. Skulle väl vara Hockeysmurfen som är undantaget i så fall men min kom då utan hockeymålet.    

Ha en fortsatt bra dag!

Smurferna och Fader Abraham

Det här albumet lyssnade jag sönder och samman i slutet av 70-talet. I och för sig så hade jag det på kassett istället för vinyl för att en kassettbandspelare hade jag på mitt egna rum medans skivor endast kunde avnjutas på mina föräldrars anläggning som var placerad i vardagsrummet. 

Vad ska man säga? Alla klassiska Smurfsånger finns med så så långt var allt bra. Den där gubben undrade man ju ändå rätt mycket vart han kom ifrån och varför han hänger i skogen med små blå varelser. Är han där för att plocka svamp, eller ska han rent av käka upp alla Smurferna? Är det månne en svartklädd Farbror Blå som hittat Smurfbyn och vill läxa upp dom lite med sitt ris eller käpp? Efter en genomlyssning så verkar han ändå rätt snäll och vill troligtvis bara sjunga sånger ihop med Smurferna. 

På omslaget har dom fällt in gubbens passbild rakt över den tecknade bilden tagen från en musikalisk Smurfmarsch och det känns ju aningen b. Klasse Mölleberg såg minsann mycket gladare ut på omslaget till sin Smurf-LP men den kom faktiskt inte ut förrän året därpå då de små blå om möjligt var ännu populärare än 1978. Som jag har förstått det nu i efterhand så är Fader Abrahams Smurfskiva faktiskt den första smurfskivan som någonsin gavs ut. 

Nåja, Idag vet vi lite mer om Farbrorn. Det har ju trots allt blivit lite enklare att hitta fakta 2022 än vad det var 1978. Nu vet vi att han heter Pierre Kartner och att han är från Nederländerna. Hans artistnamn är Fader Abraham och han sjöng in samma Smurflåtar på flera olika språk som sedermera gavs ut i respektive länder. Tyska, Spanska, Franska, Holländska, Svenska och Italienska. Ska man nu vara sån så lät det ju helt ok om det nu stämmer att Abraham inte ens kunde den Svenska han var satt att sjunga ihop med Smurferna. Smurfernas röster och sång gjordes tydligen för övrigt av ingen mindre än Anders Glenmark. 

Alla ”Hitsen” finns som sagt med; Hallonsaft, Smurfsången och Smurfar alla Smurfer. Min personliga favorit var Balladen om Astrosmurf eftersom jag fått seriealbumet om just det äventyret av min Pappa när jag låg sjuk och nerbäddad vid något tillfälle. Det äventyret var fantastiskt och den här sången förstärkte bara det jag läst om i albumet. 

Pierre Kartner som är född 1935 ser ut att fortfarande vara vid liv. Hur aktiv han är med musiken vet jag dock inget om. Under sin karriär har han släppt ca 300 skivor och bla skrivit bidrag som tävlat i Eurovision song contest, senast 2010. Han är en riktig krutgubbe med andra ord. 

Nu borde man ju runda av hela den här kvällen med ett glas hallonsaft men jag tror att jag hoppar över den biten. Jag tar nog tusan en öl istället. 

Ha nu en riktigt Smurfig helg och tack för att ni Smurfar min blogg. 😁

Capsela urklipp leksakskatalog 1981/82

Ett urklipp från en leksakskatalog från årsskiftet 1981/82. Capsela kvalar nog tusan in på min egna tio i topp lista över bästa leksakerna någonsin. Med rätt lådor så var möjligheterna att bygga batteridrivna mackapärer både för land och vatten nästan oändliga. Älskade det som barn och hade förmodligen tyckt att det varit rätt kul idag också! :)   

 

Gummiskelett från 80-talet

Någon gång under tidigt 80-tal så blev det någon typ av hype bland mina klasskamrater att köpa sådana här billiga skelett av gummi i den lokala tobaksaffären. Skeletten var ca 30cm och var i ärlighetens namn slarvigt gjutna och helt utan rörliga delar. Dom fanns i flera olika färger. Vita, beige, blå, gröna, gula och svarta. En del av dom hade målade fläckar jämt fördelade över kroppen. Dom var i väldigt mjukt gummi. Mitt första gummiskelett blev ett svart med rödmålade ögon och lite senare skaffade jag mig även ett beige/benfärgat. Det fanns en gummisnodd längst upp på skallen. Höll man i gummisnodden så kunde man gå med det bredvid sig så att det liknade en hemskare version av Televinken som var ute på promenad. Efter ett tag försvann den där gummisnodden precis som det brukar göra på billiga leksaker av den här typen. 

En annan betydligt dummare lek var att slänga ut dom på vägen bara för att se hur det såg ut när bilar körde över dom! Otroligt korkad lek men just där och då var det spännande. 

Storleken på dessa skelett gjorde dom till perfekta tillbehör till Action Man och liknande figurer. Just Action Mans kläder passade i storlek och likaså hand hjälmar. 

Jag vet inte mycket om dom här. Tillverkaren är för mig okänd och jag vet inte heller exakta årtal på dom. Söker man efter info så får man många träffar men det finns så klart en myriad av liknande produkter där ute så det är inte lätt att hitta rätt i sökdjungeln. Troligtvis är det bara något okänt Made in Hong Kong-krafs. Kanske inte snyggaste och bästa leksaken men för mig är det ett stycke nostalgi från barndomen och det är ändå det viktigaste för min del. 

Tack för att ni läser och ha en fortsatt bra jul! 

Matchbox Bilbana - 1975

Jag älskade dom här bilbanorna när jag var barn! Hade en exakt likadan som på bilden nedan som är saxad ur en leksakskatalog från åren 1975/76. 

En jäkligt enkel konstruktion och ändå var den så kul att leka med. Själva banan fäste man i en bordskiva med hjälp av en skruvtving av plast. Ju högre upp du fäste startbanan ju högre hastighet fick bilarna. Briljant! 

Polistil - Disneybilar Alga 1975-76

Dom här Disneybilarna minns jag från min barndom.
Jag hade själv lyckan att ha Kalle Ankas bil med Knattarna placerade i en liten lucka där bak.
Det gick att ta loss Knattarna och då kunde luckan stängas vilket uppskattades enormt.
Tyvärr så sitter de tre brorsönerna fast i varandra så dom fick alltid skutta omkring tätt tillsammans.
Minns bilen som väldigt välgjord och mycket kul att leka med.
Min kusin som var Disneyfantast hade fler av dessa bilar men minns inte exakt vilka av dom han hade men minns Stora Stygga Vargens släp väl så tror att den fanns i hans "samling".
Han placerade nog dom mest som ett prydnadsföremål på sitt rum medans jag lekte (mycket) med min Kalle-bil.

Själva bilen fanns kvar i många år och jag hittade faktiskt de sorgliga resterna av den häromdagen.
Kalle var borta. Knattarna hade inga ben. De fina hjulen var försvunna.
Själva metallskalet av bilen hade nästan ingen färg kvar och underredet hängde löst.
Trist att se men jag är ändå glad över allt roligt som jag hade som barn med den där bilen.
Det är ju trots allt det som leksakerna är till för.   

Trevlig helg!

Bild saxad ur Leksakslandet 1975-76