Black Powder ACW Perry Miniatures

Som om jag inte hade tillräckligt med saker att måla så har jag under 2020 även fått för mig att jag behövde måla upp lite American Civil War-figgar i 28mm skala. Precis vad man behöver när man redan målar upp en Napoleonic-armé som består av en myriad av figurer! Tanken för mig med en ny tidsperiod är denna gång inte att bygga en fullt spelbar armé utan mer att måla upp saker som jag tycker verkar kul och intressant. Skulle pjäserna någon gång komma till nytta på ett spelbräde får det ses som en bonus men det är inte tanken med dom just nu i alla fall. 

Jag har sneglat på den här boxen från Perry Miniatures länge nu. Den är prisvärd och innehåller 36 lättbyggda figurer i plast. Gubbarna går att bygga som antingen union (Nordstatare) eller som Confederate (Sydstatare). Boxen innehåller även ett ark med information samt flaggor för båda arméerna. Det ingår även ett sprue med gröna baser från Renedra men för egen del föredrar jag Warlord Games baser till Black Powder som går under namnet infantry bases. De gröna baserna är dock inte bortkastade tillbehör då jag använder dom till exempelvis baser för officerare och karaktärer till Napoleonic. Figurerna är mycket lätta att montera och det behövdes inte mycket rensning och filning av gjutskägg. Det här setet har några år på nacken vilket jag främst märker på detaljerna. Det stör inte MIG jättemycket men det kan ju ändå vara bra att känna till. I vanliga fall tycker jag att det är jobbigt att måla ögon och här blev det ännu värre då detaljerna som sagt var lite sämre. Det har även släppts nyare boxar med figurer till både Union och Confederate som troligtvis är betydligt bättre när det kommer till detaljrikedom och även möjligheter att alternera figurernas positioner. Jag valde den här boxen för att jag tyckte dom såg charmiga ut och för att jag har valmöjligheten att välja att måla båda parterna i kriget 1861-65. 

Jag valde att använda färger som jag redan hade i min målarlåda. Uniformer från den här tiden kunde ha väldigt olika färgnyanser på uniformerna så jag skulle nog våga sticka ut hakan och säga att det är inte mycket som är fel när det kommer till vilka nyanser av blå, grå och marinblå du än väljer. Det här är dessutom en ny tidsperiod för mig och jag kan ännu inte så mycket om den vilket även fick resultatet att jag fick bildgoogla en hel del under tiden jag målade. 

Min box köpte jag från Alphaspel som har en del av Perrys fina boxar med historiska spelfigurer i lager. Jag måste säga att Efter att prövat en del av Perrys figurboxar (WWII, Napoleonic och nu ACW) så är jag imponerad av både kvaliteten och innehållet och tycker att dom är väldigt prisvärda. Dom har också full koll på den Historiska delen och det märks på allt från box och instruktioner till figurernas utrustning. Jag kan inte annat än att starkt rekommendera deras utbud av spelfigurer. Nu har jag börjat snegla åt deras andra historiska boxar och då främst 1400-1500 talens legoknektar och riddare. Behöver som sagt inte mer och fler områden att måla upp saker till men vad ska man göra när det är så förbannat kul?! 

Fick bli en general också innan 2020 tar slut. Även den här är från Perry Miniatures och både häst och gubbe är i metall. 

God fortsättning och Gott Nytt År! 

Mysteriet med Ubåten U-8 1970-talet (uppdaterad)

Dagens inlägg blir mest en samling av info som jag har hittat om en leksak som jag misstänker att en del av oss lekte med som barn. För egen del hade jag helt glömt bort den här och det var först när en Gammal sketch med Lasse Åberg dök upp i mitt FB-flöde som minnena kom tillbaka till mig. 

Ubåten U-8 var en batteridriven leksaksbåt i hårdplast. Den var bestyckad med en kanon på däck samt något som ska efterlikna en robotsats var fäst ovanpå det vattentäta locket till batteriluckan på ovansidan. Ubåten drevs av två stycken ”penlite”, (AA/AAA) batterier. På skrovets undersida fanns det ett reglage för att avgöra hur djupt under vattnet som båten skulle köra. 

Vet inte hur ”rare” den här egentligen är. Finns en del till salu på Ebay så helt ovanlig är den nog inte. 

Tillverkaren heter Playart och båten är gjord i Hong Kong. Kan vara så att den fanns i butikerna runt 1978. 

Jag hade en U-8 som var matt grönfärgad. Batteriluckan hade fått in vatten och därmed slutade elektroniken fungera. Jag vill minnas att propellern var röd men jag kan ha fel. När jag idag letar efter info och bilder på denna tingest så hittar jag mest silverfärgade ubåtar likt den som Lasse Åberg har i sin sketch. Min grönfärgade ubåt såg längre ut och enligt marinmuseum så skulle den vara ca 34cm lång. Det kan ju vara jag som minns det helt fel och kanske var den inte alls längre än den silverfärgade båten. Jag har försökt hitta bra bilder på den variant som jag hade som barn men helt misslyckats med det. Har också tittat i en del gamla leksakskataloger utan framgång. Om någon kan peka mig i rätt riktning eller vet mer om den gröna U-8 så får ni hemskt gärna skriva en kommentar eller två om det. Jag misstänker att det inte var någon speciellt dyr leksak på 70-talet utan snarare en ganska billig pryl som kanske rentav såldes på marknader men det är bara en killgissning och en känsla jag har. 

Min gamla gröna ubåt finns tyvärr inte längre kvar. Den var som sagt trasig och hamnade förmodligen på soptippen redan under tidigt 80-tal. Synd. Hade varit kul att se igen! 

UPPDATERAD TEXT 2021-01-01

Svensk prislapp från Lasses leksaker i Eskilstuna. Underbart! 

Stort tack till Magnus Liberg för hjälp med bilder på en boxad matt grön och grå U-8! Det här löste upp en del av mina frågor där jag från början tom tvekade på om jag mindes rätt angående färgen på båten. Måste ju säga att box arten på lådan är grym!! En snygg och kul leksak i en otroligt fin låda. Kan ju inte bli bättre! Mysteriet är alltså löst och den gröna ubåten är nu förevigad (typ) på den här sidan vilket ju är precis det som är en av tankarna med den här bloggen. En mycket bra start på 2021!!

Ha en fortsatt bra dag och en god fortsättning på det nya året! 

Warhammer på Svenska 1998 plus struntprat

Fick nyss fram den här fenomenala lilla boken där reglerna för Warhammer fantasy battle faktiskt presenteras på Svenska! Jag tror att den är tänkt för nybörjare och/eller yngre förmågor. Reglerna bör motsvara de som gällde för WFB 5th edition som släpptes under 1996. Vi som började spela gubbspel redan på 90-talet fick ju snabbt vänja oss vid att allt runt spelen var skrivet på Engelska. Detta på både gott och ont då ordförrådet ganska snabbt fylldes på med diverse glosor av den karaktären som aldrig syntes till i skolböckerna. Reglerna på Engelska gav ju även tillväxt till den svengelska som fortfarande än idag används runt våra spelbräden. 

”Om du chargar enheten med skeletons måste du ta ett leadership-test för fear” och andra, för stackars utomstående, obegripliga meningar som ”Wood Elf scout enheten är en shirmish unit och kan infiltrera om dom deployas i cover”. 

Trots att det är Games Workshop som ligger bakom denna publikation så delades faktiskt boken ut helt gratis i spelbutikerna. Jag fick min i en butik i Lund som hette GMS-Import och som drevs av en man som heter Göran. På GMS köpte jag för övrigt mina allra första Warhammer-pjäser. Butiken låg först i en källare i ett flerbostadshus på Revingegatan i Lund och hade endast öppet några kvällstimmar per vecka. Lokalen var relativt liten och luktade piprök då Göran då och då puffade på en klassisk Kapten Haddock-pipa. Alltsammans kändes underground och det var alltid spännande att kolla in vilka nyheter som kommit in sedan man var där sist. Spelsakerna från GW fanns ännu inte på så många ställen och spelbutikerna i landet var väldigt få. Några år senare flyttade GMS till en riktig butikslokal på Lilla södergatan och det mesta blev mer mainstream i takt med att spelen blev populärare. Vet inte när Göran lade ner sin butik men vid det laget fanns det mesta av sakerna att köpa via allt fler kanaler så jag misstänker att konkurrensen hårdnade betydligt. Samtidigt ställde GW mer, fler och hårdare krav på sina handlare bla ang det fasta sortimentet och prissättningen där den enskilda butiken inte längre själva fick bestämma det där med vilka marginaler dom ville ha på sina saker. Priserna på GW:s saker i Sverige gick också mycket riktigt upp och en del saker så som blisterförpackningarna var tom färdigprismärkta med Norska, Danska och Svenska Kronor redan i leveranserna från England. 

Lånad bild från Piruett saxad ur Sinkadus från 1988. 

Känns väldigt tidstypisk. 

Det är lustigt men när jag Googlade efter GMS Import för att se om det fanns några bilder eller annan info om butiken så hittade jag inte många rader om dess existens. Att pyssla och spela den typen av spel som Gms sålde var ändå en relativt stor och utbredd hobby i studentstaden Lund. Butiken var givetvis välkänd bland oss nördar och måste ändå haft en relativt stor kundkrets åtminstone i Lund/Malmö med omnejd, under det tidiga 90-talet. Ändå kunde jag inte hitta ett enda inlägg med nostalgiska vibbar eller bilder med dess logga etc. Även det här inlägget blev ju i fattigaste laget men vi får kanske anledning till att återkomma till den här butiken någon gång i framtiden, vem vet? Ett av syftena med den här bloggen är ju att bevara minnet av en del saker som håller på att falla i glömska. Även om jag idag inte sysslar aktivt med just GW:s spel så är den gamla butiken i Lund en viktig pusselbit för mig och till det intresse som jag idag har för figurspel. Då är det ju bättre att dess historia ändå nämns någonstans på nätet även om det är på en smal och obetydlig blogg som den här.  

Ha en bra dag och tack för att ni läser! 

Star Wars - Leia och lite struntprat

God Fortsättning! Var ju ett tag sedan som jag gjorde ett inlägg på bloggen. Orsakerna till det är lika många som ursäkterna men slöhet, tidsbrist, hobbies, helger och till slut ett insjukande i Covid-19 är några av dom. 

Idag tänkte jag göra en snabb post med anledning av att det idag är fyra (4) år sedan som Carrie Fisher lämnade oss. Sjukt vad tiden går fort! I slutet av det här året gick David Prowse (Darth Vader) och Jeremy Bulloch (Boba Fett) ur tiden. Känns som att det är många gamla hjältar från både musik och filmindustrin och som varit mina hjältar sedan barndomen som nu försvinner en efter en. Givetvis är väl detta ett tecken på att även undertecknad blivit äldre (pyttelite) men det känns ändå lite märkligt och tråkigt varje gång man läser att någon omtyckt ”kändis” lämnat oss. 

Eftersom allas vår Prinsessan Leia lämnade oss för fyra år sedan så tänkte jag att det skulle passa bra att dela med mig av ett av mina Star Wars-minnen från min barndom och som rör just Leia. 

Någon gång under 1984 så följde jag med min Mamma till B&W stormarknad på Jägersro center i Malmö. Vi åkte dit en gång i veckan för att storhandla. Förutom mat fanns där även sånt som husgeråd, presentartiklar, blommor, skivor och leksaker. Som så ofta förr så gick jag för mig själv och botaniserade på deras leksaksavdelning medans Mamma gick vidare in bland maten och de andra tråkiga sakerna. I en av gångarna på leksaksavdelningen såg jag en galler-korg (binge, ej sådan som står på golvet utan mer som en hängkorg) som innehöll något som jag verkligen gillade; nya Stjärnornas Krig-gubbar! Jag minns att det inte fanns så många kvar men har tyvärr inget minne av vilka jag såg där. En av dom stack ut och det var en som jag då aldrig sett tidigare; Leia Organa i battle poncho! Jag hade aldrig sett något coolare! Leia från den nya Star Wars-filmen i supercool camouflage dräkt! Med avtagbar hjälm (tänk vad dom hittar på) och en liten smäcker laserpistol! Jag.måste.ha.denna.med mig.hem tänkte jag! Jag tog den med mig i nypan medans jag tittade vidare på de andra sakerna samt väntade på att min Mor skulle möta upp mig. 

Slitet, med hål och dessutom laminerat. Vilken skönhet! 

Min Mamma tyckte inte alls att jag skulle köpa en ny gubbe! Jag hade redan köpt tillräckligt med leksaker och min veckopeng var dessutom förbrukad. Jag tänkte att figuren kommer för alltid vara borta nästa vecka när jag fått ny veckopeng och vi ska till B&W igen. Det ville jag inte riskera! Det var då jag kom på den brillianta idén att vi kunde köpa den åt min Lillasyster som snart skulle fylla år! Jag precis som ni nu gör förstod att då skulle JAG kunna låna och leka med den nästan närsomhelst. Min syster skulle nämligen fylla 6 år och kunde verkligen inte bry sig mindre om Star Wars! Jag vet inte om min Mamma genomskådade min plan men vi tog till slut med oss figuren till kassan tillsammans med de andra varorna.  

Jag kan så här nästan 37 år senare avslöja att min plan gick i lås! Leia flyttade in till skokartongen bland mina andra Star Wars-gubbs och blev definitivt lekt med som den Action figur hon är! Dock fick min syster tillbaka den när hon behövde en figur till sina My Little Pony hästar. 

Jag har sparat kortet som figuren satt på den där dagen 1984. Plastbubblan är givetvis borta men kortet sparade jag och av alla mina cardbacks från barndomen så är detta det enda som finns kvar, kanske just för att det rent tekniskt inte var mitt? Jag hålslog det och satte in det i en pärm. Någon gång markerade jag med kryss på baksidan av kortet de figurer som jag hade och med en ring (svag sådan) de gubbar som jag sålt och därmed inte hade kvar. Vid något tillfälle så laminerade jag kortet för att det skulle hålla bättre. Detta var före internet och då var det inte så många andra ställen det fanns bilder på gamla Stjärnornas Krig-leksaker. 

Jodå! Jag hade 4 Jawas! 

OM min syster någon gång vill ha tillbaka kortet så är det inga problem alls. Jag får ju då tacka henne för lånet och samtidigt vara glad över alla minnen som det hjälpt mig med att hålla vid liv. Figuren finns faktiskt kvar även den men pistolen försvann någon gång på 80-talet. Jag skaffade mig senare en ny Leia poncho och det är den figuren som syns på bilden i det här inlägget. Tittar man noga så ser man lite rester av häftmassa på dess kolv vilket är lite charmigt och påminner mig om hur dåligt en del gubbar höll i sina vapen. Det är dom små sakerna som ibland håller minnet vid liv. Om jag köpt figuren för egna pengar den där dagen så kanske det där cardbacket slängts ihop med alla andra kort som jag dumt nog rensade ut när jag blev äldre (och dummare).

Jag är med andra ord fortfarande mycket nöjd över min lillasysters födelsedagspresent från 1984. Andra icke insatta skulle säkert klassificera kortet som skräp men för mig är det sann nostalgi! Som exempel, vilka andra shoppingrundor minns man 37 år senare? Jag minns ju för böveln ingenting av den jag gjorde i förra veckan! 

Ha en fortsatt bra dag och skänk en tanke åt Carrie Fisher en dag som denna. Det tänker jag göra. 

Gott Nytt År! 

Big Jim i underlandet - Repro och annat fusk!!

En viss debatt om reprodelar har den senaste tiden blossat upp på diverse forum inom Big Jim-samlandet. Tänkte därför här dela med mig av mina högst personliga tankar om dessa saker.

Om vi tar det från början så är en reprodel ett tillbehör som är framtaget för att ersätta en saknad originaldel. Inget märkligt och inget svårt alls att förstå. 

Till repro räknas även sådant som tex hemmagjorda dekaler och tygmärken. Reprodelar kan vara av nytillverkad plast i fabrik, dom kan vara gjutna i resin och ibland även i metall. En del 3D-printade delar har också börjat dyka upp och lär bli ännu vanligare de kommande åren. 

Allt som oftast görs det kopior på de riktigt svåra tillbehören, de som ofta saknas eller är defekta när man köper en figur eller ett set begagnat. Grundidén är väl att kunna komplettera saker i sin samling för att det ska se snyggt ut som möjligt. Allt som oftast är dessa tillbehör tillverkade för att till så hög grad som möjligt efterlikna originalet både till storlek och färg. Dom kan vara mycket svåra att urskilja från original, speciellt om du köper dom på distans, där du inte har dom framför dig i din hand och kan klämma och känna på dom.

En del samlare tycker detta med repro är bra och känner att det underlättar deras samlande och anser även att det är ”billigt”. Helst vill dom inte kalla sakerna för repro som ju är ett namn som i andra samlarkretsar räknas som skräp och är helt oacceptabelt. Ersättningsdel låter trevligare och mer accepterat, ja nästan lite proffsigt. Ibland "glömmer" man dessutom bort att det inte är originaltillbehör och räknar det som att det dom har i sin samling är the real deal. En bil eller annat fordon blir plötsligt ”komplett” för att ägaren klistrar på nya dekaler som dom köpt för några tior på eBay eller i någon BJ-grupp på Facebook. Fantastiskt! 

Okej, ingen skada skedd. Den som köpt delen från en säljare som pysslar med repro vet ju själva om att det inte är 100% originaldelar i deras samlingar så det gör väl inget? Reprodelen ska ju bara vara i deras alldeles egna samling och den ska ju aldrig säljas vidare! Åtminstone inte just nu. Dessutom ser det ju snyggt och imponerande ut när man visar upp sin samling för mindre pålästa besökare eller när man vill bli hyllad av liksinnade för sin fantastiska samling som växt så fort, på någon nördig FB-grupp eller forum. 

Den där säljaren som kanske har tillverkat delen alldeles själv blir ju också glad då hen märker att det finns en efterfrågan på hens saker och ökar därför sin tillverkning för att kunna sälja mer och fler av de olika hemmagjorda tillbehören. Dessutom så tjänar hen pengar på det. Att det handlar om en piratkopia och att folk kan luras att tro att det är äkta vintage gör väl inget? Nu slipper ju folk ha så mycket tålamod med att leta, köpa och byta originaldelar med andra samlare! Det går även mycket snabbare att få en fin och "komplett" samling. Mumma!

Men sen då? När det gått en tid och du tröttnat på att damma din samling och tanken på att sälja den blir mer och mer påtaglig? Har du då fortfarande stenkoll på vilka delar som är repro och vilka som inte är det? Vilka dekaler var det nu som du beställt från någon tjomme i USA med tillgång till en fin färgprinter? Vilket tygemblem var det som du köpte som repro från Mexico och klistrade på bröstet på din Hombre Bionicos? Vilken av askarna som ser så snygga ut på display var det som du köpte på Ebay 2014 och som inte är äkta? Är piratpistolerna, bumerangerna, bältesspännet original? Är Torpedo Fists keps hemmasydd eller var den ett original? Detaljer kan vara svåra att komma ihåg när det gått några år och du fått andra intressen som upptar din tid. Sen går det ju inte att komma ifrån att om du säljer allt som "komplett Big Jim original från 70-talet" som rubrik så drar det ju på sig fler köpare än om du nämner dom där pirattillverkade fuskdelarna. Big Jim är ju trots allt ingen stor serie och många vet ju inte ens vad det är för något så det kanske är värt att ta en chans och ösa iväg rubbet som ”stor samling Big Jim från 70-talet”?                

Om du trots allt tvekar och känner att du nog ändå kommer nämna att det kan förekomma nytillverkade fuskdelar i den samling du säljer så kanske nästa ägare eller nästa därefter väljer att inte nämna den lilla detaljen. Rätt vad det är så har kanske dina billigt inköpta reprodelar helt plötsligt förvandlats till äkta delar eller tom ”varianter” från något annat (okänt) land eller fabrik? Leksakshistorien skrivs om och saker från 70 och 80-talen blandas hej vilt med hemmapressade hjälmgaller och pilbåge-pilar från 2020! På grund av avsaknad av seriösa guider eller identifieringssidor så kan ingen längre skilja ut äkta delar från falska fuldelar. Verkligen en trist utveckling för en hobby som är så smal och för en leksaksserie som för den stora massan är relativt bortglömd. En hobby som just nu är relativt billig att samla och där den samlare som är utrustad med lite tålamod faktiskt fortfarande kan fynda och hitta rätt originaldelar utan att ruinera sig och samtidigt utan att förstöra hobbyn för andra. 

Exempel på reprokartong. Ser fin ut på håll men är givetvis mest gjord för den som vill ställa nyproducerat i sin samling. Kommer troligtvis blekna med åren och är, faktiskt, ganska dyra att köpa.   

Ser vi på andra områden så har dessa reprodelar och annan fusk fullständigt förstört det enkla och roliga med samlandet. För de som exempelvis samlar vintage Star Wars är förekomsten av repro något som alla tvingats vänja sig vid och som alla SW-samlare vid något tillfälle drabbas av. Inom den seriösa delen av samlarkollektivet inom just SW-hobbyn finns det däremot ett samlat kollektivt NEJ till repro och fusk och dom som sprider och köper dessa blir snabbt svartlistade och uteslutna. Där finns det också en mycket större bas av samlare och expertis att fråga när man känner sig osäker på ett objekt. Bra och informativa identifieringssidor finns också att tillgå om man känner sig osäker. 

Att som novis samla vintage Action Man har också utvecklats till ett bekymmer för de som endast önskar original Palitoy-delar i sin samling. För några år sedan gavs det ut sk ”jubileumsutgåvor” (40:th) av många figurer och klädset och vars delar nu fullständigt nästlat sig in i auktionsannonserna på nätet. Här finns det än så länge ingen bra guide för att hjälpa de som vill kunna sålla ut gammalt från nytillverkat åtminstone inte vad jag kunnat finna. 

Jag säger det igen;  jag har hellre en okomplett figur än en figur utrustad med reprodelar. Varför ens samla vintage om du ska utrusta delar av samlingen med nytillverkade tillbehör? Det är som att åka för att titta på Vasaskeppet men det som istället står uppställt i utställningshallen är en kopia tillverkad 2020 ihopsnickrad i någons garage av delar köpta på bauhaus! Du betalar fortfarande inträde men får inte se det riktiga skeppet. Eller som att samla frimärken men när du inte hittar de lite svårare märkena så köper du en fotostatkopia, klipper ut dom ur arket och fäster in dom i ditt album! Skitsnyggt eller hur! 

Big Jim är som leksaksserie ingen stor och supervanlig serie att samla. Mattel saluförde honom under 1972-1986 vilket är relativt många år. Han var absolut störst i USA, Italien och Frankrike men han var mycket populär i andra länder också som ex Sverige, Tyskland, Mexico, Belgien mfl. Leksakens storhet glömdes rask bort efter 1986 då andra saker, oftast supportad av en tecknad tv-serie, istället intog scenen. För mig har det blivit viktigt att inte denna fantastiska linje av leksaker helt ska falla i glömska och jag vill gärna att den får sin rättmätiga plats i vår gemensamma leksakshistoria. Oavsett vem eller vilka som skriver ner och bokför all fakta om serien så hoppas jag att det blir utan dessa ”ersättningsdelar” som faktiskt inte har något alls där att göra.  

Kort och gott; jag tycker Repro är skräp! Köp inte, sälj inte!! 

//Gnällgubben

Tillägg: Då en del Big Jim-grupper på FB aktivt ger sitt godkännande till repro och där medlemmarna applåderar varandras fuskdelar och där dessa gruppers Admins inte verkar inse vad dom stödjer så har jag helt slutat posta inlägg där. Tyvärr innebär det att jag nu helt ignorerar exempelvis den stora Amerikanska FB-gruppen för serien, en grupp som till en början var riktigt bra för att få kontakt med samlare världen över och där 99% Kommunicerade på Engelska. Synd! Dom gav ett seriöst intryck men det förstördes snabbt av reklam för reproskräp. Några Italienska sidor likaså, speciellt den där ”mannen med plasthandskar” applåderas för sina hemmagjorda alster som han nu säljer dyrt på bla Ebay. Jag har för många seriösa och ärliga samlarvänner som lurats av reprosäljare för att vilja stödja och bidra till forum som hyser dessa lurendrejare. Hoppas att vi är fler som väljer bort dessa grupper. 

Hemmagjort galler till en fotbollshjälm. Skräp som tillverkaren tar 6 euro för plus okänd frakt från Italien. Faktiskt billigare att köpa original i de lots som brukar dyka upp på Ebay och då ingår oftast hjälmen.

(Bilden är stulen men då säljaren vill sno dina pengar så kan han dock bjuda oss på den här mediokra bilden, eller hur?)

Inte så snygga men med lite silverfärg så kan dom säkert lura någon.

Åtminstone så hoppas säkert framtida köpare och säljare det.

När säljaren har lyckats kränga ut tillräckligt med westernpistoler så ska han säkert köpa sig en lampa så han slipper lägga ut sådana här kassa bilder på sina hemmagjorda kreationer.  

Nytillverkade dekaler är nog det vanligaste som folk väljer att köpa för att göra sina fordon mm så fina som möjligt. Oftast är dom rätt dassiga i färgen och bleks lätt. Det imponerar faktiskt inte ett skit på mig när folk glatt visar upp sina fordon med reprodekaler. Blir bara trött när jag ser det.

Klistret från dessa reprodekaler är inte alltid helt lätta att få bort så risken för att förstöra själva leksaken är sådant man får ta med i beräkningen när man applicerar dessa. Om du frågar mig så är det bättre att låta bli och istället lägga pengarna på annat.

Ännu mera Repro-skräp till Big Jim.

Riktig skit som är gjord för att lura samlare. 

Big Jim Outfit #9408 - 1977

Action set från 1977 och ibland omnämnd som "Demolition expert". Ännu ett lite billigare set som fanns att köpa till Big Jim och ännu ett exempel på klädset som blev utgivet i olika versioner. Inget ovanligt men ganska fint ändå! :)

Boris ser inte helt bekväm ut i denna utstyrsel.

Hans kala hjässa bär inte upp hattar som denna speciellt väl och han kan inte heller hålla i både gevär och väska på samma gång. Men det är klart har man en utskjutbar powerfist i armen så kanske man klarar sig utan den där vita väskan?  

Snart är det jul - Struntsnack

Bruksanvisning till plastgran. Tror faktiskt att den används än idag när och om du köper en Kinesisk gran av äkta PVC. Instruktionen är dock Svensk och jag har alltid tyckt att det är något märkligt över bilderna i den. Bakgrunden, kläderna, den gula GUL-klockan, tubstrumporna, den blundande modellen, Jonah Hex-leendet och givetvis blixten från helvetet som gör att hela klabbet ser sjukt konstigt ut! Hur har dom resonerat? Tyckte dom själva att det blev bra? Så många frågor och så få svar!     

-"Men Lave, måste vi verkligen ta bilderna till bruksanvisningen idag? Klockan är mycket, jag är trött och det är ju helt kolsvart ute!"

- "Klart att vi knäpper några bilder idag! Jag har ju rullat fram fotobakgrunden som vi använde i somras till bilderna med sommarleksakerna och det tog sån tid att få fram skiten från källaren. Tycker att det är synd att inte passa på nu innan helgen!" 

- "Men blir bilderna verkligen bra i det här ljuset?"

- "Klart att det blir! Jag har mitt allra skarpaste blixtaggregat med mig så det kommer bli nästan lika ljust som mitt på dagen! Kanske till och med ljusare!"

- "Men jag känner mig oförberedd och har ju inga juliga finkläder med mig, funkar det verkligen  med den här stora arbetsskjortan och mysbyxor?"

- "Kan ju faktiskt inte bli bättre än en röd skjorta till jul, hehe! Passar ju dessutom sketfint mot den blå bakgrunden!" 

- "Men då tar jag åtminstone av mig skorna så att det påminner lite grann om en riktigt mysig jul hemma i finrummet."

- "Bra idé Bigitta! Ställ dig nu jämte granen så tar jag en bild och sen skiter vi i detta och håller helg. Viktigt nu att du tittar rakt fram mot kameran så att du inte blundar på bilden! Är du beredd? Då trycker jag på avtryckarknappen... NU!!" 

Ett snabbt och skarpt ljussken blev i några sekunder synligt i den lilla staden. Några av invånarna gissade att det handlade om en ovanligt skarp blixt från ett åskoväder eller kanske en meteorit som i sin färd mot jorden brunnit upp i atmosfären.

Det talades till och med om besök av utomjordingar och det var kanske egentligen rätt nära sanningen för att den som tagit den här bilden och sedan godkänt den för tryck måste ju vara ett riktigt UFO!  

  

God Jul! 🎄          

    

Smurfar - Katalogbild 1978

Snabbt inlägg med en lika snabbtagen bild från en leksakskatalog från 1978. 

Jag älskade Smurfarna när dom gjorde sitt bejublade intåg i de Svenska leksaksbutikerna! Man ville ju ha alla men det gick ju förstås inte. Oftast fick jag välja en figur och hade jag tur kunde det bli en Supersmurf. Sotaresmurfen var min favorit av dessa och han placerades alltid på taket på min blå Smurfstuga. Undrar om jag som barn blev inspirerad till det från den här katalogsidan? Sittsmurfen, han som sitter på den gröna bänken, var den som "på min tid" var absolut svårast att få tag i. Undrar om det var likadant för alla eller om det endast var en lokal företeelse? 

Ha en fin helg och tack för att ni smurfar min blogg! 😊

Tenngjutning - Prins August 1978

 

Dagens inlägg är saxat ur Käpphästens leksakskatalog 1978. Här ser vi återigen en Pappa som är i färd med att gjuta tennsoldater ihop med sina barn vilket ju är en trevlig sysselsättning. De tre personerna på bilden är finklädda och står tätt tätt ihop när dom pysslar med den svinvarma och i flytande form, metallen. Flickan är utklädd till Madicken, pojken fick en 60-tals kreation typ en sådan som Pippis kompis Tommy brukar ha på sig. Pappan vill se ut som Clas af Geijerstam.

En droppe av det där dom pysslar med kan vara förödande för fingrarna (vilket jag själv har fått erfara). Bordet är lågt och det ser ju inte ut att vara någon särskilt bekväm arbetshöjd för någon och speciellt inte för fadern som inte ens koncentrerar sig på det han håller på med. Lillasystern flinar och sträcker retfullt fram sitt pekfinger just i detta ögonblick liksom för att provocera sin Pappa som tvunget ska applicera sin gamla hobby på barnen. Enligt texten berättar han samtidigt om sina anekdoter om hur det var när han själv var liten och han gjöt tennfigurer ihop med barnens Farfar. Han tycker förmodligen att det här, tillsammans med ångmaskiner, är riktiga leksaker och nymodigheter som Smurfar och andra plastgubbar bara är skit som endast är framtagna för att lura barn på sina veckopengar och göra leksakshandlare till förmögna människor.

Skämt åsido, jag gillar verkligen tenngjutning och ser med nostalgiska ögon på den där förpackningen som finns med på bild. Jag gjöt också gubbar ända fram tills olyckan var framme och jag fick flytande tenn på fingrarna och Mamma sålde hela rasket (kanske för att köpa Smurfar istället?). 

Skulle faktiskt kunna tänka mig att skaffa mig ett startset och kanske testa om det fortfarande är roligt? 

Ha en bra dag! 

Big Jim - Avalanche Patrol #2260 1978

Avalanche Patrol måste vara ett av dom där seten till Big Jim som många av oss känner igen men som få faktiskt köpte och lekte med som barn. Själv minns jag boxen från leksaksbutikerna och från baksidan av askarna till andra set men jag kände faktiskt ingen som hade det i sin ”gubbalåda”. Jag vet inte om det kan vara så att det var lite dyrare jämfört med andra set eller om det beror på att de flesta föräldrar tyckte att det innehöll FÖR många småprylar som ändå bara skulle försvinna, antingen via trädgårdsdjungeln, sjunka ner i Sahara-sandlådan eller mumsas upp av det mäktiga dammsugar-monstret, och kanske hade dom ändå lite rätt i det? Skulle någon av dessa smådelar gå förlorade så försvann också en del av möjligheterna till att faktiskt kunna bygga ihop den där ryggsäcken/båren som såg så coolt ut på asken. Det stora undantaget var Schäferhunden som kanske är det som de allra flesta av oss minns från det här setet. Hunden är också det tillbehör som oftast dyker upp i lots på Tradera och liknande sidor och liksom slädhundarna till Arctic rescue så har dom överlevt tidens och lekens tand och brukar ändå vara i förvånansvärt bra skick för leksaker som hunnit bli mer än 40 år gamla. 

Kläderna, inklusive hjälmen, syns också till då och då och är väl egentligen inget svårt för dom med lite tålamod. Dom andra sakerna ur den här asken är en helt annan historia då det mesta är unika delar för det här setet och således inte dyker upp så speciellt ofta. 

Ett annat tecken på att det verkar ha sålts färre av det här leksetet är att dess kartong inte syns till lika ofta i auktioner och på köp/sälj-sidor. Andra set som exempelvis Tiger trail, Arctic rescue eller krokodilsetet dyker upp titt som tätt men Bergsklättraren och hans hund syns i princip aldrig till i Sverige. Om jag tillåts spåna lite på det så misstänker jag dels att det inte fanns utgivet lika länge och dels att handlarna kanske beställde färre av det. Kanske låg dom annorlunda förpackade med antingen fler eller färre askar per transportkartong? Återigen, jag bara killgissar på orsaken men jag tror ändå inte att jag är helt ute och reser. Jag tror ju till exempel inte att orsaken ligger i dess underbart snygga ask med en väldigt fin och representativ framsida. Här framgår det mycket tydligt att med innehållet i den här asken så kan din Jim skickas ut på viktiga räddningsuppdrag ihop med sin trogna jycke. Några vapen syns inte heller till vilket måste varit till stor glädje för alla Hem och Skola-representanter liksom många andra minst lika vuxna under 1978. Här kan man definitivt inte misstänka eller ens få för sig att hjälten ska ut i krig, skjuta utrotningshotade djur eller boxa ner ondskefulla skurkar! Nix pix, inte Big Jim inte!

Detalj från boxen som visar innehållet. Kanske inte helt lyckad bild om man är intresserad av alla de små delarna som används för att faktiskt bygga ihop båren och fästa väskorna över hunden. 

Ur en Svensk Big Jim-katalog 1979.

Oavsett om det här är ett ovanligt set eller inte så är det riktigt trevligt! Tillbehören gör att lekvärdet säkerligen är högt oavsett om alla pinalerna finns där eller inte. Jag kan tänka mig att det är riktigt kul att ta det med sig ut och leka med det bland klippor eller andra stenmiljöer. En upplogad snödriva hade säkert varit spektakulärt snyggt att placera Big Jim och hunden i! Jag tänker mig en störtad helikopter på toppen av berget och där Jim under stora svårigheter måste komma till undsättning. Det är bara fantasin som sätter gränserna här oavsett om man ska leka med det eller kanske ägna sig åt det lite vuxnare alternativet "kulturell fotosession i naturmiljö". 

Jag önskar en fortsatt bra dag och tack för att ni läser på min blogg!     

Bytesbilder - Kojak och andra poliser från 70-talet

 Hittade en packe med gamla idolkort, eller bytesbilder som det kallades när jag var barn. Bland alla de vanliga motiven med gamla popstjärnor, Tintin, Mupparna etc så stack en del av dom ut lite extra då dom var märkta med The Cops. Jag har själv inget minne av dessa men när jag googlade runt lite så förstod jag att dom var från Holländska Monty som vi ju stött ihop med tidigare här på bloggen. Dom här korten är tydligen en tidigare utgivning och benämns även som Monty Gum-cards så jag är tämligen säker på att det ingick någon typ av platt hårt tuggumi när man köpte sig en packe bilder. Om det var samma sorts tuggummi som de som ingick i tatuerings-paketen med färglösa motiv av stora segelfartyg från 1700-talet, som jag så ofta köpte i tobaksbutiken hemma hos Mormor och Morfar vet jag dock inte. Enligt de källor som fanns att tillgå på nätet så gavs The Cops ut under 1978 men jag hittar noll information om själva bubbelgummets smak och utseende.    

Kan ju tycka att fantasin hos de som valde ut motiven var en aning fattig. En bild på Columbo när han tittar lite snett framåt och en nästan likadan när han pekar lite snett framåt. Police Woman-bilderna likaså där det känns som att fotografen bränt av en massa snabba bilder och där varje bild blev ett eget samlarkort. Kul för barnen? Skulle inte tro det. Har förmodligen med bildrättigheterna att göra men lite mer variation måste det ju ändå gått att få fram?  

Baksidan av korten. Om man samlade ihop samtliga bilder i en serie så kunde man puzzla ihop en större idolbild. Jag trodde först att korten var urklippta från någon typ av flingpaket eller liknande men det var ju helt fel.    

Jag gillar dom här och dom påminner mig om alla de Amerikanska tv-serierna som även gick på tv här i Sverige på 70/80-talen. Kojak, Baretta, Starsky & Hutch, Columbo mfl och ser man till kläderna, frisyrerna och logotyper så känns dom härligt tidstypiska! 

Några av korten är märkta med Kojak och är en egen samlarserie från 1975. Även dessa är från Monty. Kojak var för övrigt löjligt populär i Sverige och det gavs ut bla ett sällskapsspel från Alga och en leksaksbil från Corgi. 

Jag är däremot inte helt hundra på att dessa serier av kort från Monty såldes i Sverige så vet någon av er läsare med er att ni faktiskt minns dessa fråm barndomen så skriv gärna en rad om det i kommentarerna. 

Ha en bra dag och tack för att ni läser! 

            

Bolt Action - Campaign Battle of France (part 3)

Scenario 4: The battle of Hannut 

Så har det då blivit dags att ta oss igenom nästa scenario från boken Battle of France.

Precis som tidigare så är detta ingen regelrätt battle report utan snarare lite bilder och prat kring de upplevelser som jag och mina spelkompisar samlat på oss under vårt spelande med regler och scenarion ur kampanjboken Battle of France.        

Den här gången blir det inga båtar eller vattendrag utan istället en hederlig grön och hyfsat platt spelplan. Scenario 4 spelas däremot från kortsida till kortsida så brädet blir istället ganska långt. Spelplanen är indelad i tre zoner. De båda arméerna är lika stora så ingen sida har fördel av extra poäng. Den Franska sidan väljer sin styrka  från French DLM armoured platoon från kampanjboken och den Tyska sidan från 1940 Panzer division ur samma bok. Tyskarna fick dock inte använda sig av några Panzer 35(t) eller 38(t)s.

Båda styrkorna är mekaniserade vilket innebär att allt som ingår i armén måste ha möjlighet att transporteras i ett fordon och artilleripjäser måste ha tillgång till dragfordon. De Fransmän som i spelet kommer placeras i försvarspositioner behöver dock inte ha med sig transport eller dragfordon (stand and fight!).     

Specialregler den här gången är att Fransmännen börjar spelet som Dug in (frivilligt men kanske ändå att föredra). Tyskarna får en preparatory bombardment samt en gratis air observer. 

Spelbordet före slaget. 

Närmast kameran har vi Zon 1 som är den Tyska uppsättningszonen men även den kant där den Franska undsättningen kommer in i spelet från runda 2. 

Längst bort har vi Zon 3 där de Franska försvararna kommer gräva ner sig och i mitten finns zon 2 som är ingenmansland.  

De försvarande Fransmännen ska uppehålla de anfallande Tyskarna tills förstärkning anländer och räddar dom. De Franska spelarna sätter upp halva sin styrka i sin uppsättningszon och resterande börjar utanför brädet och kommer in under runda två, utan ordertest, i den Franska relif force entry zonen. Tyskarna börjar med hela sin armé på brädet och placeras vart som helst inom zon 1 och bör alltså flytta sig så snabbt som möjligt framåt eftersom Fransmännen snart kommer anfalla dom i ryggen från och med runda 2. Mitten av brädet är ingenmansland.  

Den Franska sidan får 1 poäng för varje förstörd Tysk enhet och 3 poäng för varje enhet ur räddningsenheten som kör genom hela slagfältet och avslutar spelet i zon 3. Den Tyska sidan får 2 poäng för varje förstörd Fransk enhet.    

               

De Franska styrkorna har grävt ner sig och avvaktar det annalkande Tyska anfallet. 

En 75mm light artillery-pjäs siktar in sig på de lätta stridsvagnarna. 

I bakgrunden avvaktar en Medium Howitzer på att blästra sönder Tyskarna med eld och förödelse.  

Spelet är igång!

De Tyska styrkorna rör sig kvickt framåt mot den neutrala Zonen för att så snabbt som möjligt komma undan de Franska förstärkningarna. På den högra flanken rör sig en sdkfz 251 transport med Pionjärsoldater och till sin hjälp har dom en Panzer 1. På vänstra sidan närmast kameran anfaller Tyskarna med sin befälsvagn, 2st Panzer II och en Panzer III. Till understöd har dom en 88:a artilleripjäs samt ett MMG-team om utifall Fransmännen får för sig att göra ett motanfall.    

När man för en gångs skull har möjlighet att använda sin 88:a så måste man ju pröva!

Dessutom viskades det om att det skulle dyka upp Franska stridsvagnar med kraftigt frontpansar. 

Resterande Anti-tank kanoner består nämligen av lätta kanoner vilket inte brukar vara så effektivt mot stridsvagnar. 

(Panzer III-vagnen är en proxy för en tidigare modell med Light AT gun och tunnare pansar).   

    

De Tyska vagnarna rör sig snabbt framåt och undgår den Franska artillerielden. 

Panzer III:an avvaktar något för att kunna ge understöd bakåt.   

Försvaret försvagas av pins orsakat av slagets inledande bombardemang men hoppas på att de Franska förstärkningarna snart är här för att rädda dagen.  

En Fransk Souma s35 dyker upp men blir genast sönderskjuten av den Tyska 88:an. 

De Franska förstärkningarna väller in men hamnar omedelbart i en häftig eldstrid med Panzer III:an och 88:a millimeters-kanonen.

Den tunga artilleripjäsen har blivit kraftigt beskjuten från de Franska försvararna och har förlorat manskap och dragit på sig pins.   

Panzer III-an blev till spelets gigant då den trots sin lätta anti-tank kanon lyckades slå ut två av de Franska fordonen.  

En snabb Fransk Panhard 178 pansarbil skyndar sig framåt för att slå mot anfallet på den högra sidan av bordet där det fanns saftiga mål i form av en fullpackad sdkfz 251 samt en Panzer 1, båda med "baken" mot pansarbilen. Ett Flygplan har dock kallats in av Tyskarna och går in för ett anfall mot den Franska bilen...

   

Stuka-flygplanet får in en fullträff och hotet i ryggen mot det Tyska anfallet på den högra flanken stoppas. 

   

88:an blev mycket riktigt utslagen men Panzer III:an fortsatte på egen hand täcka upp för det Tyska anfallet. 

De Tyska angriparna plöjde genom det Franska försvaret från två håll. 

På den högra sidan av bordet har pionjärtrupperna med hjälp av sin sdkfz 251 bekämpat försvarande infanterister och tagit sig in i den Franska försvarszonen. Dock förstördes den understödjande Panzer 1-vagnen på vägen fram. 

De Tyska trupperna kunde nu lugnt ta hand om de sista tappra försvararna och spelet gick följdaktligen mot sitt slut och en Tysk seger.   

      

    

Det här var ett roligt parti att spela! Kanske iofs är lätt att säga när man befinner sig på den vinnande sidan och tärningsgudarna log mot en under större delen av spelet. Dock så var det här scenariots förutsättningar betydligt jämnare än vad det var i det tredje scenariet oavsett om man spelar Tysk eller Fransman. Att som Tysk befinna sig i mitten av spelbordet och behöva kalkylera med ett anfall i ryggen samtidigt som man själv ska anfalla framåt ger det hela en liten speciell touch. För att vara helt ärlig så missade vi som spelade Tyskarna just den där lilla lilla detaljen när vi plockade ut våran styrka inför spelet. Hade vi läst reglerna ordentligt så hade vi förmodligen lämnat 88:an med tillhörande dragfordon hemma. Nu fick vi lasta av den någonstans i mitten och hoppas att den inte skulle bli överkörd direkt. Det visade sig att den ändå funkade riktigt bra och visade verkligen hur överjäklig den kan vara om den får överleva några rundor. 

Utmaningen för den Franska spelaren är ju så klart att behöva dela upp sin armé i två halvor. Deras undsättningsstyrka måste dessutom vara rörlig och samtidigt ha möjligheten att skada Tyskt pansar. 

Franska vagnar kan ses som billiga men många av dom lider av begränsningar. Dock har några av dom ett bra pansar och dom ser ju jäkligt coola ut! ;)    

När det kommer till listor från kampanjböckerna så är det inte alltid helt lätt att välja ut sin styrka inför spelet.

Begränsningar finns på vad man får plocka ut och givetvis begränsar även ens egna figurskåp en hel del då man mycket sällan har ”allt” uppmålat och redo för spel.  

Men det är en kul utmaning och det blir lite annorlunda än en "vanlig dag på jobbet"så jag vill verkligen rekommendera att pröva på.         

Jag hade gärna spelat det här partiet fler gånger och jag ser inga svårigheter med att spela det som ett fristående mission och med andra arméer och tidsepoker. 

Det här var helt enkelt en kul utmaning och ett spännande uppdrag!  

Nästa mission kommer bli en helt annan historia och presenteras här på bloggen inom kort. 

Då har Fransmännen fått hjälp av sina allierade, British Expeditionary Force. 

Jag brukar då och då ge lite tips på bra poddar att avnjuta när man sitter och målar (eller städar, promenerar etc) och dagens tips för er som gillar spel och kanske just Bolt Action är att leta upp podden Cast Dice Podcast. Jag brukar avnjuta den via A Cast men den funkar säkert lika bra via andra appar.

Avslutningsvis ett anti-tips; köp INTE Dollarstores jättebilliga superlim i 4-pack. De få droppar som du lyckas få ur en tub funkar visserligen bra på metall men dom innehåller i princip inget klister alls vilket är trist när man tror att man har lim hemma och det visar sig att det bara var tomma pyttesmå tuber!

En av mina fyra tuber var dessutom helt tom på innehåll, dvs det var bara ett skal!  

En förpackning kostar tio spänn på Dollarstore så jag ska kanske inte klaga för mycket och kanske får jag skylla mig själv osv men det här visar att det ÄR bättre att lägga till en tjuga eller två för att få mer innehåll och förmodligen bättre kvalité. 

Det borde vara bättre för miljön också då det blir mindre sopor med en enda liten metalltub med plasthuv istället för fyra stycken som bara hamnar i soporna.

Jag ger mig själv en bakläxa på ovanstående och handlar från och med nu endast superlim av god kvalité! :)              

Ha nu en bra dag och fortsätt hobba och måla!