Äntligen har mina Warhammer Old world regelböcker anlänt. Jag förbokade faktiskt samma dag som förbokningarna öppnade och satt även framför skärmen under det officiella release datumet men vad hjälpte det när allt ändå var hopplöst slutsålt?
Hade visserligen ingen brådska men det är ändå något speciellt över GW:s senaste släpp som dom nu gjort på spelfronten (Old World samt Legions Imperialis) och det är ändå något extra över att vara delaktig från första början. Knäppt men kul. Nyfikenheten ska stillas och saker som man läst på nätet vill man ha ”svart på vitt” hur dom tänkt sig det hela. Självklart så lockar läsningen av sammansättningen av de olika arméerna och glädjen av att se att man kan använda det mesta av det gamla blandas över små besvikelser över det som inte längre är godkänt eller borttaget.
Nu kommer jag kanske inte spela just The Old World så mycket men det finns ändå någon konstig utmaning och lockelse i att försöka få in sina gamla pjäser i något nytt och samtidigt kan det få mig att kanske t.o.m. måla upp något av det som legat i någon gammal låda under 25 års tid.
Böckerna i sig är fina och luktar underbart!
Jag bläddrar i dom med försiktighet och det knastrar lite från bokryggen när jag vänder blad eller försöker bläddra fram något som ligger i avsnitten längst bak i boken. Den känslan är väldigt svår för mig att ersätta med en digital utgåva. Den nya boken för mig nästan bakåt i tiden när jag med samma försiktighet bläddrade i de då betydligt enklare böckerna som följde med min 4th edition box.
Jag har ännu inte hunnit läsa så mycket av innehållet i den nya regelboken men än så länge känns det bra och mycket känns igen från de äldre upplagorna.
Det är även märkligt att så mycket av grunderna sitter kvar i minnet trots att det gått så otroligt många år sedan jag spelade Warhammer senast.
Kort och gott; det känns bra att åter stifta bekantskap med fantasy battles.
Ha en trevlig helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar