Bjudningsboken - 1970

Visst blir man sugen? Ser ju mums ut. Känns lite som att dom hämtat inspiration från en gammal slottskällare. Alla bilderna ur boken verkar vara tagna med hjälp av ett brunt filter framför kameraobjektivet. 

Detta trots att förlaget lockar med textrader som; 

Man kan nog knappt föreställa sig hur det skulle se ut med ”krusiduller”. 

I min iver över att städa bland våra böcker här hemma så fann jag den här underbara utgivningen från Tore Wretman (1970).

Den självklara reaktionen blir ju lätt; vilken skitbok. Tråkig och gammal. Den kommer åka till närmsta antikvariat om ens dom vill ha den. 

Sen började jag bläddra och den var ju hur kul som helst! Inte för att jag blev jättesugen på de ”enkla” maträtterna som presenterades utan mer för det språk och författarens uppenbara självklarheter som serveras för läsaren ihop med måltider i dova färger.  

Bästa uppslaget! Här verkar det vara ett par som vill imponera på varandra genom att tillaga varsin romantisk middag. Mannen framstår, givetvis, som mindre duktig i köket och verkar vara en novis inom dessa domäner. Kvinnan är såklart jätteduktig på att laga mat precis som alla kvinnor är. Hade det istället handlat om några typiskt manliga sysslor typ laga bilen eller snickra ihop en ladugård så hade det varit precis tvärtom. (Hoppas alla förstår min ironi). 

Här framgår det att mannen lagat maten alldeles SJÄLV (duktig pojke) och för att säkerställa succén har han använt sig av halvfabrikat. Ändå är det gjort med kärlek och det syns ju verkligen! Samtliga av kvinnans favoriträtter finns med. Ananas i kirsch, bara en sån sak! 

Smaskens. 

Kvinnans maträtt är mer avancerad och tar längre tid något hon inte ska förskräckas över. För säkerhets skull så har hon valt husmanskost precis så som män vill ha det och som dom brukar få hemma hos sin Mamma. Snaps och öl (inget annat, bara öl) att dricka sitter fint till en välsmakande grönärtspure’. 

Ni ska veta att det verkligen inte är lätt att skriva det här utan att det vattnas i munnen. 

Här har de sportlovsfirande ungdomarna samlats för varma mackor med te. Världens präktigaste afterski. 

De varma mackorna med gröna salladsblad och purjolök frestar säkert smaklökarna. Pizzan ser bränd ut. Temuggarna är tömda. Jag får här dela ut Pluspoäng till tonåringen till vänster som har en Tie Fighter på sin stickade tröja. 

En eloge även för att pojken till höger har knäppt de båda översta knapparna i sin pullover. 

Den sportlovsfirande ungdomen i mitten påminner om Siw Malmkvist. Hon ser glad ut. Kanske sitter hon och funderar på lyckliga minnen. Som den där gången hon var på premiären av Charlie Chaplins nya film. 

Till jul flyttar vi ner i källaren igen. De dova färgerna blir ännu en ton mörkare och det bruna i julen får blomma ut. Traditionell julmat som Spettekaka och bärkompott är ett måste. Det står inte nämnt men är det inte ett rejält glas med brunfärgad Mumma där till smörgåsen? Mums, det får tankarna att färdas till ungdomens glada dagar med Häxblandning i smuggelvänlig schampoflaska. Det är ändå härligt att få sig en fylla på uppesittarkvällen. Kanske är det Lennart Hyland som visas på den svart-vita tv:n. 

Ska bli så skönt när tv-sändningarna i färg väl sätter igång så att man slipper dricka för att få sig lite färg (inte brunt) i vardagen. 

Nu börjar jag bli hungrig så jag får sluta skriva för idag. 

Kanske får det bli någon god lunch nu när man är så inspirerad. Bruna bönor med svarta sviskon och lite brunkål hade varit fint. Undrar var de röda besticken blivit av? 

Ha en fin dag!