Efter det så hände absolut ingenting mer än att man hann bli påmind om de brister som enkla och ibland gamla byggmodeller från förr led av. Gjutskägg, lätt böjda delar och brist på hål där det egentligen skulle funnits hål.
Det tillhör i och för sig charmen med det hela och eftersom jag inte hade tänkt ställa ut resultatet så blir detta bygge mest en nostalgisk minnestripp för mig själv.
Efter ytterligare 6 månader så fick jag för mig att påbörja det hela.
Bygget i sig är ju inget svårt, det går att gissa sig till hur delarna ska sitta samman, men på ett ställe var det inte jättetydligt hur det var tänkt. Det gick inte att centrera stolarna där piloterna ska sitta och någon riktig markering på exakt var Airfix har tänkt sig att man skulle limma fast de samma fanns där inte. Fick till slut gå den gyllene medelvägen och klistrade fast dom på ett lagom killräckligt ställe.
Själva flygplanskroppen led av lätt böjda delar så när jag fäste dessa i varandra, med piloterna inuti, så fick jag använda mig av gummiband tills dess att limmet torkat.
Jag valde även att klistra fast propellern då jag inte tänkt leka med flygplanet.
Efter detta steg lades projektet åt sidan.
Det var inte lika roligt som jag mindes det men det kan ju också bero på bristen av tid. Förra gången som jag byggde Airfix lätta små 1:72 flygplan så behövde jag inte tänka matlagning, bilbekymmer, jobb eller att renovera mitt hem. Det KAN ju haft en del påverkan på rolighetsfaktorn.
Jag har dock INTE gett upp så en ny rapport kommer upp på bloggen så småningom. 😊
Ha nu en riktigt trevlig helg!
Ta det lugnt med glöggen, pepparkakorna och löksillen.
Glöm inte heller att mata din inre hobbyentusiast med lite avkopplande målning samt limdoftande utmaningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar