Världens största - böcker 1980-tal

När jag startade min blogg 2012 så hade jag tänkt att bland annat skriva om böcker. 

Min avsikt var aldrig så kallad finkulturell litteratur eller kioskvältare. Inte heller tänkte jag ge mig på några av de mer välkända klassiska verken. Jag funderade nog mer på de böcker som av den stora skaran publiceras lite under radarn och som kan behandla ämnen som exempelvis div leksaksserier, retro, filmer, spel, hobby etc. 

Jag hade heller aldrig intentionen att skriva djuplodande recensioner om dessa verk utan det får väl i så fall hellre ses som en uppmaning till likasinnade att bege sig ut på jakt på loppisar eller antikvariat efter ett eget exemplar av det som jag själv tycker är en fantastisk utgivning. Eller något i den stilen. Jag gillar ju inte bara böcker,  jag är lat också! 😁

Nu blev det ju inte så värst många sådana inlägg heller men jag får väl skriva upp det på min lista över ”projekten som jag egentligen vill pyssla med men som jag inte tycks hinna med på grund av livets alla måsten”. 

Anledningen till dagens bokinlägg är egentligen att jag efter en lång tid ”hittade” böckerna som ni ser på bilden här ovan. 

Dom var relativt populära under den senare delen av 1980-talet och syntes då ofta på diverse varuhus där dom såldes hyfsat billigt. Böckerna är dock ganska tjocka samt inbundna så jag har definitivt sett värre billighetsutgivningar än dom här. Varje bok innehåller ett flertal korta små historier som (tycks) vara hämtade ur verkligheten. Artiklarna påminner starkt om exempelvis veckans kriminalfall som förr fanns i veckotidningarna som i sin tur kanske hade mest äldre kvinnor som sin målgrupp. Som barn och ungdom var det dessa reportage tillsammans med någon enstaka sida med tecknade serier det enda som man läste. Resten av dessa tidningar verkade mest bestå av bakrecept och instruktioner om hur man stickade diverse klädesplagg. Kanske var Yvonne Ryding eller Lill-Babs med på ett hörn men det var då inte heller så speciellt intressant. 

Jag saknar en bok i serien och som då ska heta Världens största Spioner. Utöver den så har jag dålig koll på om det finns fler böcker i samma serie. 

Har du koll på detta så skriv gärna en rad eller två om vilka fler titlar som finns där ute. 

Bokförlaget kan jag inte hitta så mycket info om. Verkar som dom heter, eller hette, Viking förlag men oklart om det finns kvar. 

Jag får uppdatera texten efterhand som jag hittar mer om den här lite udda, men förr, omtyckta bokserie. 

Ha en bra dag och tack för att ni läser! 

Dagens Warhammer - Dungeonquest 1988

Snart en månad sedan förra inlägget. 

Har varit en hektisk period med både roliga och jobbiga händelser som upptagit min tid och energi. 

Nu är det dock helg och solen lyser från en klarblå himmel. Ikväll får det nog bli en öl och kanske något gott på grillen. 

Hittade den här annonsen med ett gammalt GW spel som jag inte sett så mycket om tidigare; Dungeonquest från 1988. 

När jag skrapade lite på ytan insåg jag snabbt att det här faktiskt ingår i en del av en spännande historia där Svenska Drakborgen är föregångaren till spelet. 

Jag har själv ingen erfarenhet av Drakborgen men känner ju väl till det och dess popularitet speciellt i samband med all uppmärksamhet kring Fandrakes framgångsrika kickstarter projekt 2020 med releasedatum 2022. 

Dungeonquest är alltså Games Workshops version av Svenska Drakborgen! 

Figurerna ur grundboxen har jag aldrig sett tidigare men bilder på både dom och gubbarna som senare släpptes till expansionerna hittas enkelt exempelvis hos Stuff of Legends. 

Annonsen kommer från White Dwarf Magazine 97 från januari 1988. Ska se om jag inte kan rota fram lite reportage och bilder på spelet ur de nummer som kom ut 87-88. 

Återkommer 🙂

Ha en trevlig helg! 

Legions Imperialis - struntsnack

Före det att Påskhelgen skulle påbörjas så fick jag den stora glädjen att avnjuta en Rom & Cola samt bläddra i Liber Strategia för Legion Imperialis. Som vanligt presenterar GW sina regelböcker snyggt inbundet, tryck i kraftigt papper och med ett bokmärkesband (eller vad det nu heter). Doften från en nytryckt regelbok är fantastisk och själva innehållet väcker verkligen mitt avsomnade intresse för spelet till liv igen. 

Jag har inte hunnit ”läsa” allt ännu och kommer här inte heller göra någon recension av innehållet men boken gör mig glad (tillsammans med Romen riktigt glad) och det är ju en trevlig känsla. 

Liber Strategia fick mig även att börja måla upp lite av mina pjäser. Nu är min plan återigen att kunna ställa två färdigmålade och jämna arméer på ett spelbord så för tillfället så har jag koncentrerat mig på att måla Imperial Guard (Solar Auxilia) och det går faktiskt hyfsat bra. Jag försöker hitta en målningsteknik som är enkel men ändå ser ok ut på spelbrädet och som inte stjäl för mycket hobbytid från mina andra projekt. 

Riktigt kul att hoppa mellan olika teman, färger och teknik. Sen är det svårt för mig att måla snabbt. Det slutar många gånger med att man ändå sitter och pillar med något smått som ingen människa någonsin kommer lägga märke till, ännu mindre bry sig om. 

Vi får väl se hur mycket poäng jag kan få ihop. 

Har inte köpt fler askar med fordon eller fotfolk så ska bli kul att räkna lite på hur jag ligger till. 

Kanske (kanske) kan jag klara av att måla upp det jag redan har istället för att köpa nytt? 😮

Fortsättning följer. 

Ha en bra kväll och tack för att ni läser. 

Glad Påsk!

Har fullt upp med saker och ting så just nu blir det inte många nya inlägg på bloggen. Det är då extra glädjande att se att besöksantalet trots min frånvaro ökat ganska mycket de sista veckorna. Man blir allt lite nyfiken på vad det är för något som lockar in så många läsare. Verkar inte vara någon specifik post eller område som har flest besökare utan det är spridda skurar bland både nytt och gammalt. 

Idag tänkte jag bara önska er en Glad Påsk! 

Har dåligt med tid för att ta några nya bilder eller författa en innehållsrik text så jag norpar helt enkelt en bild ur mitt mobilflöde och ber om att få återkomma senare i vår. 

Själv fick jag häromdagen en plötslig flashback till en tillfällig ”fluga” som kom till oss tidigt 80-tal, nämligen Slime. 

Slime var en grön sörja som förpackats i en grön soptunna av plast. Det var bekantingen Mattel som stod för både idé och lansering och tydligen var det en grej redan i slutet av 70-talet i bl.a. USA. I Sverige fick det ett lyft någon gång runt 1982 (minns vart jag bodde så ganska säker på årtalet). ”Alla” skulle ha varsin burk av sörjan vars konsistens inte bara förvånade och fascinerade oss barn utan även vuxna som till viss del blev förfärade när man hällde ut det gröna gojjset på köksbordet framför dom. 

Typiska vuxenfrågor var ”Går det att tvätta bort?” och ”Försvinner det i tvätten?” var förmodligen ganska vanliga frågor. 

Så vad lekte man med detta Slime? Jag tror att dom flesta nog bara kladdade runt med det vilket nog egentligen var en ganska tidsbegränsad förströelse. Jag minns att man kunde göra pruttljud av det. Om man lade hela slimeklutten lite löst över burken och sen tryckte ner det med fingrarna så kunde olika pruttljud uppstå. Vet inte om det precis var det här som Mattel tänkte när dom utvecklade sin uppfinning men vi barn tyckte åtminstone att det var hur kul som helst. 

Jag dränkte även in mina Stjärnornas krig-gubbar i det. Tack vare att Slime inte fastnar så gick det lätt att få bort det igen när man lekt färdigt. 

Doften var också unik på sitt eget sätt. Det luktade inte illa (som exempelvis Smokys låtsascigaretter) utan det doftade lite plastigt och sött. Om jag blundar så kan jag fortfarande minnas hur det luktade vilket är lite märkligt att det kan fastna så i ens minne. Jag har tre leksaksdofter från förr som jag aldrig kommer glömma; 

• Big Jim ”Agent Blå” ny ur sin box. Fantastisk doft som jag gärna skulle vilja återuppleva. 
• Tie Fighter Pilot från Star Wars. En doft som om man har tur fortfarande kan avnjutas från en vintage gubbe. 
• Slime ur den gröna plasttunnan.

Efter en tid blev Slimet i sämre skick. Det blev kladdigare och fastnade lättare. Smuts och smulor från suddigummin letade sig in i geggan och till slut blev det väl den riktiga soptunnan för hela rasket. Tyvärr hamnade även min gröna burk bland soporna. Den skulle jag gärna velat ha sparad i dag då det är en så klassisk sak som hade gjort sig bra på en hylla med andra retrosaker. 

Om någon råkar sitta på en extra sådan grön burk så får ni gärna höra av er. 🙂

Ha nu en fortsatt bra helg och en Glad Påsk! 

Warhammer 40k 2nd edition

Har blivit rejält upphakad i mina tankar på att börja sätta samman lite arméer för Warhammer 40k 2nd edition. 

Vet inte hur seriös jag är med ett sådant här projekt men när jag ser alla fina och färgglada arméer i diverse Facebook grupper så blir jag både sugen och sjukt nyfiken på vad jag själv skulle kunna sätta samman. 

Jag har en del gamla modeller som mer eller mindre är målade men som före sin pension konverterades till andra upplagor av spelet. Beväpningen ändrades och färgerna som jag använde blev betydligt mörkare, precis som det då skulle vara. Man behövde också fler och mer av allt. 

Innan jag vill börja med min första ny-gamla armé så har jag dock lite tankar och funderingar; 

Reglerna. 

Jag har de tre böckerna från grundboxen. 

Jag tänker att det får räcka. Alla ändringar ur White Dwarf, Chapter approved osv kommer jag till en början blunda för. Om jag någonsin faktiskt kommer spela mot någon som vill använda dessa ändringar så är det ok. 

Jag vill främst att det ska vara kul, inte på blodigt allvar. 🙂

Jag har fordon och wargear kort samt allt innehåll från Dark Millennium boxen och massa markörer, templates och annat. 

Scatter dice och övriga tärningar mm finns också kvar. 

Något annat som är ett måste? 

Armélistor

Tyvärr så har jag sålt de flesta av mina gamla codexböcker 😞

Jag vet att jag har kvar min bok till Orkerna men tror att böckerna till Eldar, Space Marines, Imperial Guard, Chaos och Tyranids är borta. 

Jag har även det lilla informativa häftet med lätta listor för de vanliga arméerna och kanske ska man till en början nöja sig med att använda dessa? 

Ni som vet, vart kan jag annars komma över infon från de gamla codexarna? Jag ser ju vad begagnade böcker går för och har just nu ingen lust att köpa på mig dom igen. Tänker att dom borde kunna finnas digitalt. 

Figurer

Jag har pjäser till en del arméer. 

Det är högst oklart hur många poäng eller hur skick och målning är på allt. Beväpningen och färgval kan också behöva ändras. 

Jag tänkte i första hand försöka hålla mig till det jag redan har uppmålat. 

Behöver jag något från min pile of shame så målar jag upp i så fall upp det. Jag ska åtminstone försöka hålla mig ifrån att köpa fler gubbar och fordon. 

Låter som en bra plan, eller hur? 😁

Vad är en lagom poäng? Jag minns verkligen inte längre. 

När man tittar på bilder så känns det ju som att man behöver betydligt färre pjäser än man är van vid från nyare upplagor? 

Det här känns som ett kul sidoprojekt. 

Vi får väl se hur det slutar. Det brukar alltid komma annat emellan och vips så sitter man och målar något till ett helt annat spelsystem. 😁

Fortsättning följer… 

Ha en bra dag! 

Space Crusade - annons 1991

Annons från 1991 för spelet Space Crusade. 

Jag har själv aldrig spelat det här eller haft det i mina ägor men visst känns det som en riktigt trevlig utgivning. 

Minns att jag faktiskt såg det i en leksaksbutik i Köpenhamn (varför hade alltid Danskarna bättre sortiment än oss i Sverige?) men på den tiden brydde jag mig inte så mycket om sci-fi delen av figurspel. 

På äldre dar så har jag skaffat mig några av de Gretchins och Space Orks som ingick i spelet. Kanske skulle måla upp dom vid tillfälle? 

Chaos Dreadnoughten fick jag av en kompis någon gång på 90-talet och den ska finnas kvar bland mina Chaos Space Marines. 

Jäklar vad sugen jag blev på att måla vintage GW-gubbs! 😀

Ha en fortsatt bra helg! 

Schackskola med Hans Alfredson - 1981

Dagens inlägg handlar inte om leksaker. 

Eller, nja man kan ju på sätt och vis kalla figurerna som figurerade (hepp) i det aktuella programmet för någon typ av leksak men dessa fanns ju definitivt inte tillgängliga för oss vanliga barn. 

Vilken miss av SVT egentligen. Idag hade det säkerligen tagits fram mjukdjur eller dockor som var baserade på de olika schackpjäser som vi fick se i tv-rutan. Det hade sålts i massor, det kan jag lova. Jag har dock en stark känsla av att sådana kommersiella tankar inte riktigt fanns inom SVT:s väggar vid den här tiden. Några år senare kom det ju Bolibompa-drakar och annat men 1981 var det annorlunda. 

Hans Alfredsons Schack blev en dunderhit bland oss barn. Det kändes som att alla ville lära sig spelet och programmet blev åtminstone för mig veckans höjdpunkt i tv. Det var verkligen en annan tid och som barn tycktes man jämt vara svältfödd på roliga barnprogram. 

Hasse själv var ju dessutom en rolig farbror och alltsammans andades lättsamhet och det kändes nytt och fräscht. Vi kom undan de vanliga pekpinnarna om krig och orättvisor och trots schackspelandets globala spridning så slapp vi följa några Östtyska barn bosatta i hårt nedsmutsade industriområden eller andra insinuationer om hur bra vi hade det i Sverige jämfört med många andra länder. Programmet var ett enkelt, roligt och pedagogisk barnprogram där vi helt enkelt fick lära oss spela schack. Inget annat. 

Vid något tillfälle så ryktades det om att dockorna som användes i produktionen av programmet senare lottades ut. OM detta är sant så misstänker jag att det skedde via Röster i Radio - Tv som var Radiotjänst/SVT:s egen veckotidning. Vi hade inte den tidningen i vårt hem men den fanns ändå att tillgå bla på biblioteket. 

Jag har försökt att hitta information om denna utlottning, om den nu genomfördes, men jag har inte funnit några som helst spår om att det. Jag minns kanske fel? 

Nu är ju det här programmet inget som det skrivits spaltmeter om heller vilket innebär att det inte är helt lätt att finna info om det.  

Om någon av er läsare vet mer eller rent av vet vart dockorna finns idag så snälla, lägg en kommentar om det. Det hade bara varit så roligt att få veta vad dom hände med dom. 

Enligt vad jag kan se på nätet så är dom skapade av Katarina Trovallius. 

Hela serien finns upplagd på SVT:s Öppet arkiv vilket för mig kändes fantastiskt. Nu har inte tidens tand varit så snäll mot det och dockornas rörelser känns inte lika smidiga som jag minns det som. Men det är mysigt, det är lugnt och det är varmt. Året är 1981 och det var inte lika bråttom med allt. 

Dessutom så är Hans Alfredson lika bra som alltid. 

Det kan varken tid eller teknisk utveckling ändra på. 

Ha en fin helg!