Dagens Warhammer (1992)

Det här uppslaget ur en White Dwarf från 1992 är ett typexempel på varför jag alltid förr köpte tidningen. Inspirationen till att själv måla och dessutom våga testa nya färger och kombinationer. Jag har spenderat ohälsosamt mycket tid på att kolla in detaljerna och då speciellt på de båda fordonen. 

Samtliga figurer får nog ses som mer än klassiska och versioner av dom dök upp i Battle reports och syntes i Golden demon tävlingar. Trots att det inte gått så många år så var en del av dom svåra att hitta i min lokala spelbutik. Mycket var från Rogue Trader eran (första versionen av 40k) och ser man exempelvis till Chaosfigurerna så kändes dom definitivt oop när 2nd edition släpptes, trots att dom som sagt förekom på bilder i diverse publikationer. Nurgle plague marine-figuren är en av mina all time favoriter som GW någonsin gett ut till Chaos och jag beställde så småningom en från mailorder ihop med andra snygga Plague Marines från GW:s enorma utbud av spelpjäser. 

Eldarfigurerna hade jag nöjet att få möta ett antal gånger på spelbordet. Min spelvän PJ, som var den som introducerade mig på allvar för figurspel, hade en snyggt målad armé till Eldar som jag fick möta ett antal gånger. 

Dom båda herrarna som fått äran att visa upp sina alster i White Dwarf har ju verkligen plockat ut snygga och utmärkande pjäser ur sin kollektion. Den där Space Marinen (Mentor Legion) är väl den enda som dom gav ut i Mk 8 Errant Armor? En figur som jag funderade mycket över då jag gillade den men som det aldrig blev något av förmodligen för att man då så klart velat ha en enhet med 10 vilket både hade blivit svårt, jobbigt och dyrt. 

En sak som slår mig med det här uppslaget är att figurerna är så stilrena. Dom är lagom i storlek och har inte massor av utstickande lull-lull på sig. Poserna är snygga och nästan heroiska. Trots att några av dom är ledare/Commanders så går dom fint att placera att leda en grupp med fotsoldater, placera i en byggnad eller för den delen i en figurväska på väg till/från en spelning. Om jag får lov att vara så där gubbigt bakåtsträvande som jag ju emellanåt är så gillar jag inte GW:s nuvarande storlek på sina figurer och andra pjäser. I mina ögon så har det blivit FÖR stort, för avancerat och för spretigt. Det stilrena är inte längre där vad jag kan se. 

Jag var riktigt sugen på en box med nya versionen av 40k. 

Orks vs Blood Angels kändes som det 40k som jag förr älskat och nya regelböcker kändes lockande. Jag var väldigt nära att förboka en låda men när bilderna på hur stora och feta de nya figurerna var så kände jag bara; nej.

Missförstå mig inte, jag tycker att Games Workshop gör jättefina byggsatser med en rik detaljkänsla och som är lätta att sätta samman. Kvaliteten är föredömlig och dom är ju mästare på att få ut sina saker och skapa ett behov trots en hög prisbild. Det är verkligen inte fel att bygga och måla det nya från GW. Om 30 år sitter det säkert någon och ser på dom figurerna med nostalgiska ögon. 

Den nya skalan och spretigheten på pjäserna är dock inte något för mig själv. 

Det som jag tittat allra mest på i det här bildreportaget är de båda fordonen. Älskar Land Raidern med den övertända Orken med TVÅ Power Fists! Snygg och ren konvertering av ett fordon som var nästan hopplöst att hitta under 90-talet. 

Annars är det ju självklart den scratchbyggda Braincrushan som är höjdpunkten. Den är minst sagt otroligt imponerande! För oss som spelat Epic så känns den igen och tack vare den här bilden så blev också Braincrushan en av mina favoriter i det spelet. 

Undrar vart den är idag? 

Som jag sagt tidigare, man blir ju inte mindre sugen på att måla figurer när man bläddrar i sådana här tidningar. Oavsett om man pysslar med gamla 80-tals figurer i tenn, historiska gubbar i plast eller de allra senaste figgarna från Games Workshop så är det aldrig fel med inspiration. 

Det tror jag är en sak som förenar alla oss som sysslar med hobbyn. 

Ha en fortsatt bra söndag och tack för att ni läser. 

Dagens Warhammer-bild (1991)

 

Måndag och regn ute. 

Helst skulle jag velat sitta inomhus och dricka kaffe och måla figurer men man får ju inte alltid som man vill, eller hur? 

Jag får trösta mig med en gammal White Dwarf och en fantastisk bild på en Undead armé från 1991. 

Det är ungefär så här som jag tycker att det ska se ut. Det känns spännande att kolla in varje enhet, ja varje figur, för intrycket jag får här är att den som satt ihop styrkan verkligen lagt ner sin själ på att sätta samman enheter och att måla dom snyggt. Det blir intressant att titta på och samtidigt gräva i minnet för att försöka identifiera vilka figurer som hen har använt sig av. 

En annan sak som tilltalar mig är att det är en klassiskt ”riktig” armé med Undead. Inga Tomb Kings eller Vampire counts (inget fel på dom listorna men GW skulle även hållt kvar i den traditionella Undead-listan). 

Suck, blir ju inte direkt mindre sugen på att måla gubbar efter det här. 😫

Bolt Action - US Army Howitzer

För några år sedan målade jag upp en armé för US Marines till Bolt Action. Vi körde en spelkampanj och inför den så hade jag i princip ingenting för ”The Pacific”. 

Marines var ett roligt projekt och det fanns massor av figurer och fordon att välja på. Målningsmässigt skiljde det sig också från mycket av det som jag målat upp tidigare. Trasiga och solblekta uniformer, smuts och rag tag enheter samt speciell utrustning såsom flamers, hagelbössor, hundar mm gjorde att man inte tröttnade lika snabbt. Det är också en av de arméer som jag känner mig mest nöjd med och som, troligtvis, fungerar fint även i den 3:e versionen av reglerna. 

I slutet av vår kampanj så smög det sig in möjligheter att även använda vanliga US Army saker i listorna vilket är helt rätt då US Army i verkligheten faktiskt stod för en större del av insatserna, även de välkända amfibieanfallen med landstigningar, mot Japan än de mer uppmärksammade USMC. Jag hade redan en del liggande i mina högar av omålat så jag började fixa till lite av det med. Fördelen med US Army är ju så klart att dom passar fint in på fler av Andra Världskrigets skådeplatser medans USMC nog ändå passar bäst i Stilla havet omgivningar.  Kombinerar jag de båda Amerikanska arméerna så blir det en ganska bra uppsättning av pjäser att välja ut en armé från vilket ju nu känns bra. När jag får tid över så ska jag gå igenom och räkna på hur mycket poäng det blir. Man vet ju aldrig om några smådetaljer har förändrats under övergången mellan 2:a och 3:e upplagan. 

Idag hittade jag några bilder på en Medium Howitzer som jag målat upp till just US Army. Modellen från Warlord Games är helt i metall och varje gång som jag påbörjar ett sånt här byggprojekt så svär jag för mig själv att jag aldrig mer ska ge mig på just större pjäser helt i metall. I skrivande stund så håller faktiskt Warlord på med att successivt byta ut de gamla artilleripjäserna i metall mot nya mer lättbyggda i plast. 

Den här är som sagt helt i metall och som jag minns det var den relativt jobbig att sätta samman på rätt sätt. 

Min färdigmålade Howitzer ”in action” mot Japanskt motstånd. Vill minnas att den gjorde rätt bra ifrån sig. 😊

Några bilder på US Army infanteri från samma spelomgång där Howitzern användes. 

Jag får återkomma med ett inlägg när jag räknat ihop hur många poäng som jag lyckades måla upp till mina Amerikaner. Faktiskt riktigt nyfiken själv på det 😊

Tack för att ni läser och ha en bra helg! 

Big Jim - Katalog 1976 (Sommarrepris)

Idag riktar jag återigen blicken mot Mattels fantastiska Big Jim-serie och en Italiensk produktfolder som om jag ser till dess innehåll gissningsvis är från 1976. 

Snyggt innehåll och temat andas sommar vilket ju passar fint så här mitt i det som förr kallades för industrisemestern. Såg att jag redan skrivit om den här foldern vid ett annat tillfälle men den är så fin och sommaren är ju reprisernas högtid så den får ligga kvar ändå. 

Som bonus lägger jag in ett klistermärke med motiv av våra hjältar även det från Mattel. 😊

Bilderna är inte i toppkvalitet men jag hoppas att dom kan glädja någon av er ändå. 

Visst blir man sugen på att ta med sig sina figurer till stranden och knäppa några bilder i sand och vatten? 

Folk hade väl i och för sig tittat konstigt på en om man inte gör som dom andra vuxna på stranden (kolla i mobilen, prata om fotboll eller sova). Att krypa omkring med leksaksgubbar och små båtar hade nog setts som märkligt minst sagt. 😁

Ha en fortsatt trevlig sommar! 

Bolt Action - bilder från spelning

Lite bilder och småprat om det senaste partiet av Bolt Action som jag deltog i. Eftersom jag inte förde några anteckningar (finns det verkligen folk som gör det under ett spel?) och att jag just nu har ett korttidsminne som en guldfisk så blir det ingen riktig ”battle report”. Struntsnack och bilder ska jag dock kunna bidra med. 

Den här gången var vi fyra spelare och vi hade på förhand bestämt att vi skulle köra Early War. Vi valde Tyskarnas invasion av Frankrike och att varje spelare skulle räkna ihop en styrka på 625 poäng (dvs totalt 1250 poäng per sida). Det låter inte så mycket och det är det inte heller men det tar ändå sin tid att spela sig igenom 6, ibland 7, rundor när man är 4 spelare. Av den anledningen så har vi bantat ner poängen lite. Dessutom tvingas man hushålla med sina val och trupper vilket inte alltid är så lätt. Det här partiet blev speciellt av många anledningar. Vi hade inte pratat ihop oss före spelet så vad din medspelare skulle plocka ut skulle visa sig bli en överraskning. Vi visste inte heller vilket uppdrag vi skulle köra så allt andades lite överraskning. 

Vår spelledare Peter hade som vanligt ordnat ett fantastiskt spelbord fyllt med fin terräng. 

Många av ruinerna som ni ser på bilderna kommer från det numera nedlagda företaget 4Ground som tillverkade färdigmålad terräng av mdf trä. Numera finns det andra alternativ som exempelvis Micro Art Studios som har fina färdigmålade byggnader för exempelvis Normandie, Italien och Östfronten. 

Jag och min kompis Micke spelade med Fransmän och Andreas och Calle tog befälet över den Tyska sidan. 

Det blev ett uppdrag som går under namnet Scalps; 

Kortfattat så gäller det att slå ut fiendens enheter och sedan få enheten som ordnade jobbet att själv överleva resten av spelet för att på så sätt få ihop poäng till den egna sidan. Ganska okomplicerat. Om man nu behåller sitt fokus och inte distraheras av annat vill säga. 😁

Våra motspelare som skötte de Tyska styrkorna ställde upp med en tuff laguppställning (för mycket fotboll i mitt huvud just nu, ber om ursäkt för det). Vi fick möta bla två Panzer 1:or med dubbla MMG:s. Två Adler pansarbilar med MMG. En sidovagnsmotorcykel med, just det, en MMG, en light howitzer samt en 88:a AT-gun. Det hela kryddades med flera mindre Tyska enheter med infanteri.

 

När vi Fransmän summerade vad vi lagt våra poäng på insåg vi snabbt två saker; 

1. Vi hade båda satsat på artilleripjäser. 2. Vi hade inte ett enda fordon. 

Jag hade valt en light AT-gun samt en medium Howitzer. 

Ett HQ med 2 extra soldater, två enheter med infanteri (inexp), en enhet med regular Senegalesiers, ett AT-Rifle team samt ett Light mortar team. 

Min medspelare hade bl.a. en light howitzer, en light AT-gun, en light autocannon (linked), ett AT-gun rifle team samt ett gäng med infanteri. 

Fransmännen blev snabbt anfallna från ena sidan av snabba fordon som med hjälp av massor av MMG:s såg till att få Fransoserna att hålla sina huvuden nere. Den Tyska 88:an började även den skjuta in sig. 

Våra tappra försvarare (kändes åtminstone som att dom försvarade sig) avancerade mot de skyddande ruinerna och AT-gun geväret positionerade sig för att åtminstone försöka få hål på någon av Tyskarnas vagnar. Den lätta mortarn sköt något skott men missade även den. 

Tyskarnas taktik var (tror jag) att attackera och satsa allt på en punkt. Den högra, sett från Tyskarnas sida, delen av spelbordet lämnades i princip helt i fred och de Fransmän som förberett sig i den delen av brädet fick avancera mot den riktning där Tyskarna befann sig. Det mesta gick fel med de Franska försöken att slå hål på Tyskt pansar. Träffa kunde vi göra men skotten ville bara inte slå igenom till skada. 

Min lätta AT Gun drog på sig enorma mängder uppmärksamhet och skott och kunde otroligt nog ändå stå kvar. Vi prövade (för första gången tror jag) att ersätta de medlemmar av dess besättning som dukat under vilket fungerade bra. Jag hade tagit några infanterister med Rifle grenades. Även detta var en premiär för oss och även om dom inte gjorde någon skada (?) så kan dom definitivt bli användbara i andra partier. Min Medium howitzer slog ut den Tyska 88:an och plockade en skalp/poäng. Då den stod i andra änden av bordet och Tyskarna var långt bort kunde den enkelt behålla denna poäng resten av partiet. Mina Senegalesiska kämpar avancerade framåt och slog ut två enheter i närstrid. Här tappade jag dock min fokus på uppdraget och lät dom avancera framåt istället för att försöka gömma sig och eventuellt överleva med två skalper. Naturligtvis blev dom senare nerskjutna och förlorade sina poäng.

Eventuellt hade vi kunnat uppnå ett oavgjort resultat eller en mindre förlust men nu gick det åt pipsvängen istället. 

Med all rätta. Tyskarna var svåra att få stopp på och deras MMG:s hamrade sönder allt som vågade sticka fram sina nunor bland husruinerna. 

Det var ändå kul att spela. Bolt Action är ett bra figurspel med ständigt nya twister och lärdomar. 

Jag ser verkligen fram emot nästa parti. Då SKA jag försöka ”stay on target” och inte rusa iväg som Orks över slagfältet. 

Tack för att ni läser och ha en fortsatt bra sommar!

Bjudningsboken - 1970

Visst blir man sugen? Ser ju mums ut. Känns lite som att dom hämtat inspiration från en gammal slottskällare. Alla bilderna ur boken verkar vara tagna med hjälp av ett brunt filter framför kameraobjektivet. 

Detta trots att förlaget lockar med textrader som; 

Man kan nog knappt föreställa sig hur det skulle se ut med ”krusiduller”. 

I min iver över att städa bland våra böcker här hemma så fann jag den här underbara utgivningen från Tore Wretman (1970).

Den självklara reaktionen blir ju lätt; vilken skitbok. Tråkig och gammal. Den kommer åka till närmsta antikvariat om ens dom vill ha den. 

Sen började jag bläddra och den var ju hur kul som helst! Inte för att jag blev jättesugen på de ”enkla” maträtterna som presenterades utan mer för det språk och författarens uppenbara självklarheter som serveras för läsaren ihop med måltider i dova färger.  

Bästa uppslaget! Här verkar det vara ett par som vill imponera på varandra genom att tillaga varsin romantisk middag. Mannen framstår, givetvis, som mindre duktig i köket och verkar vara en novis inom dessa domäner. Kvinnan är såklart jätteduktig på att laga mat precis som alla kvinnor är. Hade det istället handlat om några typiskt manliga sysslor typ laga bilen eller snickra ihop en ladugård så hade det varit precis tvärtom. (Hoppas alla förstår min ironi). 

Här framgår det att mannen lagat maten alldeles SJÄLV (duktig pojke) och för att säkerställa succén har han använt sig av halvfabrikat. Ändå är det gjort med kärlek och det syns ju verkligen! Samtliga av kvinnans favoriträtter finns med. Ananas i kirsch, bara en sån sak! 

Smaskens. 

Kvinnans maträtt är mer avancerad och tar längre tid något hon inte ska förskräckas över. För säkerhets skull så har hon valt husmanskost precis så som män vill ha det och som dom brukar få hemma hos sin Mamma. Snaps och öl (inget annat, bara öl) att dricka sitter fint till en välsmakande grönärtspure’. 

Ni ska veta att det verkligen inte är lätt att skriva det här utan att det vattnas i munnen. 

Här har de sportlovsfirande ungdomarna samlats för varma mackor med te. Världens präktigaste afterski. 

De varma mackorna med gröna salladsblad och purjolök frestar säkert smaklökarna. Pizzan ser bränd ut. Temuggarna är tömda. Jag får här dela ut Pluspoäng till tonåringen till vänster som har en Tie Fighter på sin stickade tröja. 

En eloge även för att pojken till höger har knäppt de båda översta knapparna i sin pullover. 

Den sportlovsfirande ungdomen i mitten påminner om Siw Malmkvist. Hon ser glad ut. Kanske sitter hon och funderar på lyckliga minnen. Som den där gången hon var på premiären av Charlie Chaplins nya film. 

Till jul flyttar vi ner i källaren igen. De dova färgerna blir ännu en ton mörkare och det bruna i julen får blomma ut. Traditionell julmat som Spettekaka och bärkompott är ett måste. Det står inte nämnt men är det inte ett rejält glas med brunfärgad Mumma där till smörgåsen? Mums, det får tankarna att färdas till ungdomens glada dagar med Häxblandning i smuggelvänlig schampoflaska. Det är ändå härligt att få sig en fylla på uppesittarkvällen. Kanske är det Lennart Hyland som visas på den svart-vita tv:n. 

Ska bli så skönt när tv-sändningarna i färg väl sätter igång så att man slipper dricka för att få sig lite färg (inte brunt) i vardagen. 

Nu börjar jag bli hungrig så jag får sluta skriva för idag. 

Kanske får det bli någon god lunch nu när man är så inspirerad. Bruna bönor med svarta sviskon och lite brunkål hade varit fint. Undrar var de röda besticken blivit av? 

Ha en fin dag! 

Dagens Warhammer - 1990

Kolla in de underbara nyheterna till Orks ur White Dwarf 122 (1990). 

Har själv aldrig haft nöjet att bläddra i Waaargh Orks då den gavs ut ett par år före det att jag själv började med figurspel. Hade först tankar på att köpa mig ett ex nu när man är så kallad vuxen men jäklar vad dom alltid tycks dra iväg i pris. Får nog lägga ner den planen.