Det här uppslaget ur en White Dwarf från 1992 är ett typexempel på varför jag alltid förr köpte tidningen. Inspirationen till att själv måla och dessutom våga testa nya färger och kombinationer. Jag har spenderat ohälsosamt mycket tid på att kolla in detaljerna och då speciellt på de båda fordonen.
Samtliga figurer får nog ses som mer än klassiska och versioner av dom dök upp i Battle reports och syntes i Golden demon tävlingar. Trots att det inte gått så många år så var en del av dom svåra att hitta i min lokala spelbutik. Mycket var från Rogue Trader eran (första versionen av 40k) och ser man exempelvis till Chaosfigurerna så kändes dom definitivt oop när 2nd edition släpptes, trots att dom som sagt förekom på bilder i diverse publikationer. Nurgle plague marine-figuren är en av mina all time favoriter som GW någonsin gett ut till Chaos och jag beställde så småningom en från mailorder ihop med andra snygga Plague Marines från GW:s enorma utbud av spelpjäser.
Eldarfigurerna hade jag nöjet att få möta ett antal gånger på spelbordet. Min spelvän PJ, som var den som introducerade mig på allvar för figurspel, hade en snyggt målad armé till Eldar som jag fick möta ett antal gånger.
Dom båda herrarna som fått äran att visa upp sina alster i White Dwarf har ju verkligen plockat ut snygga och utmärkande pjäser ur sin kollektion. Den där Space Marinen (Mentor Legion) är väl den enda som dom gav ut i Mk 8 Errant Armor? En figur som jag funderade mycket över då jag gillade den men som det aldrig blev något av förmodligen för att man då så klart velat ha en enhet med 10 vilket både hade blivit svårt, jobbigt och dyrt.
En sak som slår mig med det här uppslaget är att figurerna är så stilrena. Dom är lagom i storlek och har inte massor av utstickande lull-lull på sig. Poserna är snygga och nästan heroiska. Trots att några av dom är ledare/Commanders så går dom fint att placera att leda en grupp med fotsoldater, placera i en byggnad eller för den delen i en figurväska på väg till/från en spelning. Om jag får lov att vara så där gubbigt bakåtsträvande som jag ju emellanåt är så gillar jag inte GW:s nuvarande storlek på sina figurer och andra pjäser. I mina ögon så har det blivit FÖR stort, för avancerat och för spretigt. Det stilrena är inte längre där vad jag kan se.
Jag var riktigt sugen på en box med nya versionen av 40k.
Orks vs Blood Angels kändes som det 40k som jag förr älskat och nya regelböcker kändes lockande. Jag var väldigt nära att förboka en låda men när bilderna på hur stora och feta de nya figurerna var så kände jag bara; nej.
Missförstå mig inte, jag tycker att Games Workshop gör jättefina byggsatser med en rik detaljkänsla och som är lätta att sätta samman. Kvaliteten är föredömlig och dom är ju mästare på att få ut sina saker och skapa ett behov trots en hög prisbild. Det är verkligen inte fel att bygga och måla det nya från GW. Om 30 år sitter det säkert någon och ser på dom figurerna med nostalgiska ögon.
Den nya skalan och spretigheten på pjäserna är dock inte något för mig själv.
Det som jag tittat allra mest på i det här bildreportaget är de båda fordonen. Älskar Land Raidern med den övertända Orken med TVÅ Power Fists! Snygg och ren konvertering av ett fordon som var nästan hopplöst att hitta under 90-talet.
Annars är det ju självklart den scratchbyggda Braincrushan som är höjdpunkten. Den är minst sagt otroligt imponerande! För oss som spelat Epic så känns den igen och tack vare den här bilden så blev också Braincrushan en av mina favoriter i det spelet.
Undrar vart den är idag?
Som jag sagt tidigare, man blir ju inte mindre sugen på att måla figurer när man bläddrar i sådana här tidningar. Oavsett om man pysslar med gamla 80-tals figurer i tenn, historiska gubbar i plast eller de allra senaste figgarna från Games Workshop så är det aldrig fel med inspiration.
Det tror jag är en sak som förenar alla oss som sysslar med hobbyn.
Ha en fortsatt bra söndag och tack för att ni läser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar