Warhammer 40.000 Epicast Ork Gobsmasha 1992

Fick hem en resin Epicast Gobsmasha som jag hittade på Ebay.
Jag tror inte att den är 100% komplett då det ser ut som att den saknar de sidovapnen som brukar sitta bredvid huvudkanonen på de modeller jag sett tidigare.
(Jag kan dock inte minnas att det på de små vagnarna till Epic fanns några sådana vapen).
Det här blir min andra pjäs från Epicast (den andra är fortfarande omålad) men det hade verkligen varit roligt att få tag i en titan eller kanske i en Bowelburna.

Vet inte exakt vad den kan användas till i dagens upplaga av 40k men sådant brukar ju lösa sig då Orkernas fordon kan se ut lite hur som helst :)

I en gammal White Dwarf (nr 136) fanns det bra instruktioner i hur man byggde sig en egen Gobsmasha för 40k men som så mycket annat blev det ytterligare ett projekt som aldrig blev av.
Epicast tillverkade fordon för 40k ungefär så som Forgeworld gör idag.
Kvalitén var skiftande men företaget var produktiva och hann trots allt släppa en hel del kul modeller innan GW satte stopp för samarbetet (läs mer om storyn här).

 Orkses is never defeated in battle. If we win we win, if we die we die fighting so it don't count. If we runs for it we don't die neither, cos we can come back for annuver go, see!

Ännu en vanlig 40k Ork...eller..?

Jag har målat en Space Ork och det är ju egentligen inget konstigt alls, eller hur?
Men faktum är att det ändå är något ganska märkligt, och kanske typiskt, att jag kan känna en sådan glädje och lättnad över att bara ha gjort färdigt ännu ett grönskinn.

Saken är den att jag under 1998 köpte en ask med de då rent nya 40k Ork Nobz i metall.
Snygga bastanta figurer med diverse beväpning och en cool standard bearer.
Fyra av de fem Nobzen målades upp relativt snabbt men den femte, just den som var utrustad med en stor banner och kanske där med den viktigaste, blev av någon anledning över.

Åren gick och varje gång jag skulle hitta något att måla (som om det skulle vara något problem) så blängde den där Orken med sitt baner surt på mig.
Runt 2008 plockade jag till slut upp honom ur lådan med omålade figurer och ställde honom på mitt skrivbord jämte penslar, strömateriel, green stuff och färgburkar.
En rensning och lite klister och sedan en rask grundmålning med svart och jag var på god väg. Trodde jag.

2010 (ungefär) började jag på att måla den nu åldrande Orkens hud och spetsiga tänder.
Sedan fick han stå sidan av och torka i ca ett år innan jag fortsatte med hans pistol och en del av hans utrustning.

Det märkliga och nästan lustiga är att under hela den här tiden skulle jag verkligen behöva ha den här figuren färdigmålad och ha möjligheten att kunna sätta honom på slagfältet tillsammans med min Warlord och hans retinue.
En Waargh banner är bra att ha och en mer lämplig figur än den här har jag inte till mitt förfogande.
Likt förbannat blev han inte klar!
Obegripligt knasigt.

Nu sommaren 2013 fick det vara nog!
Jag satte mig vid köksbordet och tog fram min stackars Ork Nob och sa för mig själv "nu din spjuver ska du bli färdig en gång för alla".
Orken blängde surt på mig och mina penslar och om han kunnat tänka hade han nog tänkt att "ja-ja, DET har du lovat tidigare".
Jag målade och målade och jag måste säga att maken till små och många detaljer har jag inte målat på en figur på väldigt länge.
Skulptören har uppenbarligen haft en förkärlek för snören och linor (bindgalen?).
Det kändes som att det inte fanns någon ände (hepp!) på dessa evinnerliga snören, bindgarn och knutor.
Allt på den här orken hade tydligen prydligt knutits fast med band och snörstumpar.
Det var så många att jag nästan gav upp. Så fort jag trodde att modellen var klar så dök det upp nya knopar av bindgarn som skulle färgläggas. Hopplöst!
Jag kan tillägga att jag inte gillar meningslösa snören på en spelfigur.
Det är så förbenat trist att måla snören, trådar och linor (tätt följt av armband)!
Till slut blev han då helt färdig och jag gav han en snabbt målad bas i grått (precis som hans kompisar fått 15 år tidigare) och jag ställde in honom i skåpet bland de andra Boyzen.

Någon dag efteråt tog jag fram honom igen och ställde upp honom för fotografering.
Knäppte några bilder som jag senare på kvällen plockade upp i min dator för att kunna lägga dom på den här bloggen.
Då såg jag det jag missat tidigare.
Han-var-inte-färdig...

Mellan hans tänder i underläppen hade den där tråd-älskande skulptören placerat en metallring (eller en piercing) och den hade jag helt missat att måla.
Fram med pyssellådan och penslar och på med några droppar hederlig boltgun metal.
Medans jag fixade det började jag fundera på om det verkligen gått Troll i den här gubben.
Det var nästan overkligt vad det skulle vara svårt att få just den här figuren 100% klar.
Fattas väl bara att man tappar honom i golvet eller att man av misstag ger honom ett lager med svart grundfärg istället för lack.

Det fick bli helt nya bilder också (dom andra var ju foton på en ofärdig tennfigur).
Dom blev gula och fulla av skuggor men det får faktiskt duga.
Känns ändå riktigt riktigt bra att få den kanaljen färdig även om det bara handlar om en helt vanlig Ork.

     

Blood Bowl first edition 1986

Jag måste erkänna att den yngre versionen av mig aldrig fastnade riktigt för Blood Bowl.
Lite märkligt kanske men förmodligen har det med sportattributen att göra.
Fantasy, monster och humor är ju i o f s saker som kan få den tråkigaste sportgrenen att förvandlas till något riktigt intressant  men i fallet Blood Bowl lockade det ändå inte.

Numera tycker jag att spelet är riktigt kul och det finns några fantastiska figurer att köpa och måla där ute.

Första upplagan skiljer sig en hel del från senare versioner.
Grunden är den samma men istället för en hög med plastfigurer följde det med spelfigurer i papp som man fäste i en plastplatta (känns klassiskt även där, jag tänkte direkt på mitt gamla Tjuv & Polis från Alga men exemplen är så klart många).
Naturligtvis släppte Citadel Miniatures även figurer i metall som man kunde använda istället för pappgubbarna.
Spelboken är visserligen tunn men full av humor och kul bilder.
Jag går inte in på själva spelfunktionerna då det redan finns många sidor som behandlar det ämnet.

Det här är ju naturligtvis inget dyrt samlarobjekt men det är ändå relativt sällan man stöter på dom här i Sverige.
Ebay är nog det absolut bästa stället att leta på om man vill ha ett sådant här uppe på sin spiselkrans.

Ett snyggt och klassiskt spel!
Bara askens utseende och storlek gör ju att man blir tokigt förtjust i det!

Nu ska jag skaffa mig lite klassiska figurer ;)
  

Britains - Tysk Granatkastare 1973 -

Britains hade en del snygga och något dyrare figurer som man kunde skjuta små projektiler med.
Den här tyska granatkastaren var riktigt populär på 70-talet (bland barn, inte hos dagisfröknar och en del politiker).
När de ursprungliga granaterna försvunnit i sandlådan eller i dammsugaren så brukade vi använda tändstickor som ammunition.
Funkade fint och lade man dessutom granatkastaren ner så kunde man med lite tur och skicklighet skjuta bort kompisarnas prydligt uppställda plastsoldater.




     

White Dwarf presents: Space Marine Battles 1993

Normalt sett så brukar jag inte bry mig om böcker som till 90% innehåller gamla artiklar från White Dwarf.
Det mesta har jag troligen redan läst och har jag inte det så kan jag ju lika bra ta fram mina WD och läsa dom där, eller hur?
Men, när det kommer till Epic så är jag numera körd.
Det är en härlig känsla att sitta med den här boken tillsammans med en kopp kaffe bredvid sig och läsa ett par battle reports. Man blir inspirerad och man får dessutom syn på saker som man inte sett eller ens tänkt på under de 20 år som gått sedan boken gavs ut.

En del nya regler presenterades.
Daemon Engines of Tzeentch, Epic karaktärer (unika personligheter), Additional Titans & Gargants, och Assult (regler för att attackera befästningar).
En del regler ersattes så småningom när Titan Legions gavs ut men för mig känns det som att det spelar mindre roll då reglerna fortfarande är så bra.
Fyra battle reports ingår som läsning i boken samt lite taktikprat och en modeling workshop.

Skulle inte förvåna mig om den här boken faktiskt kommer få mig att vilja spela Epic med 2:nd edition rules (t.o.m. Titan Legions) när tillfälle ges. :)
Till dess ska jag fortsätta damma av mina stands och kanske måla ett par titaner.

Warhammer Marauder Dragon 1990

Den här draken från Marauder Miniatures har min kompis målat.
Den är målad i början av 90-talet och jag har otaliga gånger stött på den på Fantasy-slagfälten där den mycket effektivt krossade det mesta som kom i dess väg.

Häromdagen fick jag möjlighet att köpa loss den från min väns samling så jag slog till.
Förutom att det är en snygg och klassisk figur så känner jag också en viss nostalgi.
Redan för 20 år sedan tyckte den var fantastiskt snyggt målad.
Och det tycker jag fortfarande den är.

(Samma kompis har även målat den här draken som vi pratat om långt tidigare).

Återkommer med mer gubbar längre fram.

   
  

Westernhus för Cowboys och andra krigare 1970-tal

Klämmer in en liten notis om en riktig klassiker från tidigt 70-tal.
Westernbyggnader i trä var inget ovanligt när jag var grabb.
Jag har annars inte så mycket övers för toys i trä men just dessa hus och fort tillverkade i samma materiel är definitivt ett undantag.

Perfekta i storlek för de flesta plastfigurer gjorde att dessa var ruggigt användbara.
Perfekt att återskapa scenarier från Lucky Luke eller filmer som Cat Ballou (oj vad detta var en favorit för mig), Rio Bravo eller varför inte den gode den onde den fule?
Givetvis intogs husen även av plastsoldater från WWII, Smurfar, Star Wars figs, bilar och annat knott.

Hittar inte mycket info om dom på nätet.
Har fått fram att dom är tillverkade i DDR av en firma som heter/hette "Demusa" första halvan av 70-talet och dom låg i en kartong när dom levererades (se bild som jag hittade på Ebay).

(Lånat denna bild från Ebay)

Har dessvärre ingen aning om hur många varianter som gavs ut.
Om någon har mer info eller vet var man kan finna detta så är jag givetvis tacksam för tips ;)