söndag 28 juli 2024

Battle in a box - American civil war

Ibland blir det tokigt. Jag har redan massor av spelfigurer som väntar på att målas upp. Figurer som behövs målas och figurer som jag vill måla. Jag har terräng och jag har andra tillbehör som skulle varit kul att börja jobba på. 
Ändå köpte jag mig en ny box innehållande mer än 170 figurer för en tidsperiod och till ett spel som ingen jag känner faktiskt sysslar med. 
Jo jag vet, jag har redan en ensam ask med American civil war-gubbar där jag målat upp ungefär hälften, men det var åratal som jag penslade färg på någon av dessa. Det blev till ett projekt som definitivt tynade bort till förmån för annat. 



För att få lite positiva vibbar till tokeriet så är det här verkligen en fantastisk box som jag nu fått hem. 
Jag älskar att måla saker från Perry Miniatures och jag har länge drömt om att ha både en Nord och en Sydstatsarmé. Kommer jag att spela med dom här figurerna? Troligtvis inte. Kommer jag att måla upp allt ur boxen? Förmodligen inte. Kommer jag övertyga mina vänner att börja med ACW? Svar nej. 
Är det fina gubbar som jag älskar att jobba på och som jag därför kommer att ha mycket glädje av? JA det är det! Det är en sprängfylld box med plast och till ett pris som jag faktiskt tycker är riktigt bra vilket jag strax kommer försöka förklara och gå igenom. 


Jag har inte speciellt mycket förkunskap om det Amerikanska inbördeskriget. Superdålig koll på uniformer, flaggor, generaler, benämningar eller sånt som berömda slag eller namn på vapen och annan utrustning. Grunderna finns där men inte så mycket mer  och ju mer som jag googlar ju svårare blir det att hålla allt i minne. Visst, en ganska mörkblå armé och en mer åt det ljusgrå hållet det är ju enkelt men sen är det ju det där med detaljer.  


Jag beslöt mig för att göra som vanligt, att det ska se hyfsat ut på ett spelbräde och sen om inte allt blir helt hundra historiskt korrekt det får jag försöka stå ut med. Eftersom jag ägnat en del tid åt andras målarbloggar och kollat in hur andra målat och byggt sina ACW pjäser så märker jag hur snyggt en enhet eller t.o.m. en hel armé kan se ut på håll där dom presenteras i grupp och med svajande flaggor och gräsklädda baser. När jag zoomar in på vissa av dessa enheter så ser jag att dom inte alltid är speciellt noggrant målade. Väldigt mycket dipping och washing samt nästan överdrivna highlights och där detaljer som exempelvis ögon prioriterats bort till förmån för snabbhet i målandet. Väskor och liknande utrustning är snabbmålat och det som ibland nämns som fabriksmålning blir ganska uppenbart när man granskar enhet för enhet. Dock blir det ändå snyggt och väldigt effektivt på lite avstånd eller på display och det fina med den här hobbyn är ju att var och en gör som den vill.  Jag kan tänka mig att det sparar en hel del tid men har svårt att se att jag själv inte skulle tröttna. Jag försöker för stunden hitta något mellanting som jag själv skulle kunna känna mig nöjd med. Det blir faktiskt nästan lite onödigt att måla alla små jäkla detaljer som överhuvudtaget aldrig kommer synas eller uppskattas av någon varken på spelbrädet eller på nära håll.  Det är bara det att jag emellanåt ”fastnar” på dessa detaljer och i ärlighetens namn är det svårt att låta bli att hoppa över dom. 
Jag får helt enkelt pröva mig fram och till slut hittar man kanske den där balansen som både känns bra och ändå ser hyfsat ut. 


I nuläget kommer jag ändå inte hinna måla upp ens det som jag verkligen vill jobba på så det här blir förmodligen ännu ett långtidsprojekt. Alla måsten och det som vi ibland benämner som det verkliga livet verkar bara ta mer och mer av min uppmärksamhet. Emellanåt känns det som att mitt målande och byggande är ett viktigt andningshål som blivit till ett måste för att orka med allt annat. Pysslandet har definitivt blivit min form av yoga där jag kan låta tankarna vandra fritt samtidigt som jag zippar på en mugg kaffe och avnjuter en bra podd. Helst skulle jag ta ett av dessa yogapass varje dag men så blir det sällan. 

På tal om poddar så vill jag rekommendera den här följetongen i tre delar från Historiepodden: Gettysburg. Perfekt lyssning när man sitter och målar gubbar! 🙂 
Historiepodden är för övrigt en av de första poddarna som jag verkligen började följa och lyssna på. Kul, intressant och lärorikt (jag lovar). 
Tänk om mina egna Historielärare hade haft möjlighet att undervisa på liknande sätt. Mitt intresse för ämnet fanns ju egentligen där men det fanns ingen i skolan som lyckades dra fram det ur mig på ett bra sätt. Det var träigt, monotont och vi fick läsa innantill ur gamla ärvda läroböcker som man, milt uttryckt, kan säga var otroligt tråkiga. 
Nåväl, tillbaks till ämnet för tråden. 

Om man går och funderar på att skaffa sig ett ACW spel och är sugen på att måla mycket figurer så är boxen ett riktigt bra köp. Delar du den med en kompis så får ni faktiskt vars en armé som åtminstone till en början räcker för att spela det mycket simpla ”Firepower” vars tunna regelhäfte ingår i lådan. 
Vill man sedan spela andra system som exempelvis Black Powder så behöver man nog komplettera upp det hela men till en början kommer man ganska långt med den här boxen. 
Det enda som jag känner med den här typen av Big Boxed Games är att när man tar bort själva pjäserna så blir det ingenting kvar i lådan som påminner om ett faktiskt spel. Inga tärningar, markörer, mätstickor, templates etc utan bara en stor, visserligen jättefin, ask med ett tunt regelhäfte i A5-storlek som ensamt skvalpar omkring i lådans botten. 
Baserna som ingår är de som vanligtvis ingår till Perry Miniatures askar med plastfigurer. Det är inget fel på dessa och dom kommer i flera olika storlekar. För egen del så har jag valt att använda baser från Warlord Games. Kanske onödigt men nu har jag börjat så får väl fortsätta på samma sätt. Mest troligt är att jag så småningom försöker använda de från Perrys eftersom storleken inte verkar ha någon betydelse. 😁

Jag har gjort en liten sammanställning här under vad skillnaderna är mellan att köpa lösa askar eller att köpa Battle in a box. Givetvis förutsätter en jämförelse att man önska köpa just dessa saker men jag tänker som så att alla vill ha/behöver infanteri, Generaler, kanoner och kanske även kavalleri. 
Huset och staketen som ingår är kanske inget nödvändigt men ändå ett kul sätt att göra ditt spelbord lite mer intressant. För egen del så har jag mycket bra erfarenhet från Renedras byggnader så jag ser faktiskt fram emot att bygga det där huset. 
För att få ett Svenskt perspektiv på priset och tillgänglighet så valde jag att jämföra med Alphaspels priser. Dom har det mesta hemma i lager och har bra fraktvillkor och snabba leveranser. För egen del vill jag i första hand gynna de Svenska butiker som valt att ha ett bra spelsortiment i lager så att dom fortsätter satsa på lite mindre spelsystem samt t.ex. Historiska spel och inte bara tar in Warhammer 40k. Dessutom slipper jag inom Sverige att tänka på långa leveranstider och (i en del fall) tullavgifter. 

Så här blev mina beräkningar: 

Boxen innehåller 4 kanoner med 18 crew. 

Lös ask innehåller 3 kanoner, 3 vagnar och 18 crew och kostar 349kr hos Alphaspel. 

Så 1 kanon mer men inga vagnar/limbers. 

För egen del föredrar jag en extra kanon istället för vagnarna även om det är snyggt med lite extra saker på baserna. 


Boxen innehåller 12 kavallerister

Lös ask innehåller samma antal och kostar 339kr på Alphaspel. 


Boxen innehåller 73 Confederate infanteri inkl command. 

Lös ask innehåller 44 figurer och kostar 329kr på Alphaspel. 

Här är det ju en väldig skillnad på antalet figurer så Big Box ger ju betydligt fler Sydstatstrupper än en lös ask. 


Boxen innehåller 48 basic ACW infantry. 

Lös ask innehåller 36 figurer och kostar 339kr på Alphaspel. 

Återigen får du här fler figurer än i den lösa asken. Dessa är de äldsta grundfigurerna och går att använda till både Nord eller Syd. 

På dessa sprues finns även delar för en officer, trumslagare eller en fanbärare. 


Boxen innehåller 24 Zouaves infantry inkl command. 

Lös ask innehåller 42 figurer och kostar 339kr hos Alphaspel. 

Här är det plötsligt färre antal än i en lös ask med gubbar. 


Boxen innehåller två Generaler på häst som är unika för det här setet. 

Dom är helt i plast och kommer med lite olika utrustning så att dom inte behöver se exakt likadana ut. 


Boxen innehåller 1 styck Hus i plast från Renedra. 

Lös ask innehåller också 1 hus och kostar 229kr hos Alphaspel. 


Boxen innehåller 4 ramar med staket/fences i plast.  

Lös blister innehåller 2 ramar och kostar 89kr hos Alphaspel. 


Boxen innehåller även ett ark med flaggor samt ovan nämnda regelhäfte med enkla spelregler. 


2102kr blir det om vi låtsas att vi köper motsvarande i lösa askar men då blir det en kanon färre, inga Generaler, 12 förre ACW infantry och 29 färre av Confederate infanteri. 


Plussidan när man köper löst är de tre vagnarna till kanonerna samt 18 fler av Zouaves. 


Big box kostar 1229kr så räknar vi endast på priset rakt av blir det en skillnad på 873kr. 

Detta innebär att vill jag komplettera med fler Zouaves så kan jag köpa en hel ask och ändå få 534kr över vilket borde räcka till ännu fler lösa askar om jag vill skaffa mig något specifikt. 


Battle in a box är med andra ord ett riktigt bra köp om man vill komma igång med American Civil War, åtminstone om ni frågar mig. 


Om man beställer via Alphaspel så blir det fraktfritt när man handlar för mer än 1500kr så här kanske man kan passa på att handla några färger eller något annat kul som man behöver för att komma vidare med sitt nya spel. 


(Ovanstående priser gällde den 2024-07-27). 



Jag får säkert anledning till att återkomma med mer poster om hur det går med mitt målande av figurerna ur den här stora lådan med figurer. 

Nu skiner solen ute och min kaffekopp är urdrucken så jag antar att det är läge att sätta igång med den så kallade ”verkligheten” igen. 

Ha en fortsatt bra helg och låt penslarna vara med er! 







torsdag 4 juli 2024

Smurfar - Svenska klistermärken från Semic 1980-1981 (Post nr 600)!

Jaha, då har det blivit dags för ett "jubileum" igen. 
Om vi bortser från ca 20-30 inlägg som av lite olika anledningar blivit raderade under årens lopp så blir detta nämligen inlägg nummer 600! 
Sexhundra poster med nörderier och gamla saker är ju ändå rätt ok även om jag emellanåt kanske blir lite väl bekväm och slö med skrivandet.  
Sen är kanske inte bloggande längre något jättehett i sig men det är å andra sidan varken jag själv eller det mesta av bloggens innehåll heller. 
När jag först sjösatte TOYS-Ett Nytt Hopp 2012 så hade jag nog inte vågat hoppas på att jag skulle orka skriva på den i så här många år så jag är ändå lite försiktigt nöjd med hur det hela utvecklat sig. 
För min del så fyller Bloggen egentligen två mer eller mindre viktiga funktioner.
För det första så får jag själv skriva av mig lite om en del av det som jag tycker är intressant.
Det mesta är nog sådant som av många andra anses som ointressant skräp eller leksaker men i min värld så förtjänar dom bättre. Viss info och en del minnen känns bra att få ner på pränt då man kanske rentav själv snart glömmer bort dom (vem vet?). Lite som en digital anteckningsbok med minnesnotiser till mig själv som går hyfsat fort att ta fram när man behöver kolla något.
För det andra; när man pratar med jämngamla personer om förr så upptäcker man ofta hur mycket man har gemensamt när det kommer till en del lekar och företeelser.
Saker man såg på TV, slangord som "alla" använde, populära ganska kortlivade flugor, musik, tidningar mm. Det enda bekymret med det är att en hel del av dessa bautastora produkterna och sakerna numera är nästan totalt bortglömda vilket gör att dom kanske en dag glöms bort helt och hållet.
Då känns det kul att dom åtminstone här inne får lite ny välförtjänt uppmärksamhet, ett nytt hopp helt enkelt. 

En mix av klistermärken, en del med gul bakgrund och en del med lite mer orange färg. 
Semics logga syns delvis på Lucian. 
Alla namn är som ni ser på Svenska.
I och med att vi har dekaler med både "God Jul" och Lucia så fick jag intrycket av att dom kom från någon typ av almanacka.   

Idag hade jag tänkt skriva om ett av dessa i det närmsta bortglömda uddingarna och som jag faktisk själv helt hade glömt bort ända tills jag såg en annons på Tradera.
I annonsen skymtade jag ett runt klistermärke med en klargul ram och i mitten en Smurf som stod och sov lutandes mot en spade. Det klistermärket hade jag när jag var liten! 
Nostalgin gjorde sig påmind och för en stund så förflyttades jag till mycket tidigt 1980-tal.
Mitt pojkrum med det gamla skrivbordet som min Pappa köpt begagnat och målat i klara, glada färger och med en bordsskiva klädd med brun kontaktplast med tryck av träimitation.
Mitt akvarium med fridfullt simmande Black Mollys, Sorgmanteltetra, Svärdbärare och Platys. Planschen med Ronnie Peterson, den lite småbuliga ej enfärgade trasmattan på golvet, den med lasyr ommålade Ivar-hyllan och den stora blå träkista där jag förvarade alla mina serietidningar.
Någonstans i det där rummet såg jag framför mig den runda klisterdekalen prydd med den sömniga Smurfen.    

När jag var barn var klistermärken THE shit!
Ju fler, desto bättre. Du kunde få dom överallt. Reklamdekaler från bensinbolagen, jeansmärken, ICA-handlaren, godismärken, läskedryck och däckfabrikörer, alla hade egna klisterdekaler och dom delades friskt ut precis överallt. En del av mina vänner hade fullkomligt fyllt sina dörrar till sina rum med en färgexplosion av dessa dekaler. Det var inte snyggt men det var coolt! För egen del så fick jag INTE sätta klistermärken på min rumsdörr. Om det berodde på det rent estetiska eller om det berodde på att vi bodde i en hyreslägenhet det vet jag inte men det blev inga klistermärken på min dörr. 
Däremot så var det ok att sätta dom på mina skrivbordslådor vilket jag också gjorde. 
Dom läckraste dekalerna, åtminstone i min värld, var de som man kunde få i serietidningar och där var Kalle Anka den som länge var min favorit. 

Någon gång under sent 70-tal och tidigt 1980 gjorde Smurfarna entré i mitt liv.
Inte bara i mitt liv förresten, det blev rena rama Smurfboomen! 
Smurfarna syntes överallt och var milt uttryckt j**ligt populära.
Det som lockade allra mest var givetvis leksakerna, figurer och tillhörande svamphus.
I kölvattnet av dessa fanns ju även LP eller kassettbanden med musik och serieböcker.
Jag älskade Smurfarna! 

För att återgå till klistermärkena och annonsen på Tradera så kan jag redan nu avslöja att jag köpte dom och detta helt utan att veta VAD jag köpte och VART dom kom ifrån. Jag köpte dom verkligen endast av nostalgiska skäl. Dom var absolut inte dyra så jag slog till. 
Det enda smolket i min glädjebägare var att jag verkligen hade noll koll på vart dom ursprungligen kom ifrån. Vilket år? Hur köpte man dom och varför ser det ut som att dom är klippta från ett större ark? 
Jag visste bara att jag hade haft sådana som barn men jag kunde inte för mitt liv minnas något om deras ursprung.
Jag sökte efter ledtrådar på nätet; Smurfar+klistermärke+semic men tji fick jag.
Smurfs+labels+sweden och 100 andra variationer av liknande ord och ledtrådar men helt utan spår efter "mina" runda dekaler. Jag bildgooglade men det enda som jag fick fram var den annons från Tradera som jag själv ropat in och som inte innehöll så mycket info. 
Jag letade på forum och jag letade på bluebuddies utan någon framgång.
Det jag hittade var visserligen runda märken med Smurfar som såg ut att vara från ungefär samma period men då utan Semics logotyp och givetvis utan de Svenska namnen på de olika karaktärerna.

Jag kan ju redan nu säga att jag är ingen samlare av Smurfar och kan inte heller speciellt mycket om dom eller deras bakgrund, tillverkare osv.  
Jag har en viss grundkunskap men det är inte mer än så. 
Men, nostalgin är trots allt där och jag gillar de små blå gubbarna och hela storyn runtomkring.
Jag skaffade en Smurfkatalog/bok för att kunna titta på bilder på alla fina figurer från förr och några saker har trots allt hittat hem till mig även om jag aldrig kan kalla mig för en aktiv samlare av prylarna.
Trots detta så blev jag inbjuden till en Smurfig FB-grupp av min Kusin som är betydligt mer påläst om serien än vad jag är och väl där så kunde jag ställa mina frågor om dekalernas ursprung. 

Det tog inte lång tid innan jag började få svar.
Gruppens medlemmar kopplade snabbt ihop mina klistermärken med tidningen Fix & Foxi något som jag inte alls tänkt på. Faktum är att jag har inget minne alls av att ha läst denna tidning överhuvudtaget. 
Givetvis skulle det visa sig att expertisen hade rätt och jag blev snart presenterad för några riktigt fina bilder, bilder som jag under så lång tid och utan framgång sökt efter.
Medlemmen Ralf Jonasson berättade för mig att Smurferna gått som följetong i den tidningen under 1979-1981. Där kunde man få plastfigurer, almanackor och klistermärken antingen via tävlingar eller som premier.
Ann-Kristin Thönnersten Nilsson hittade en bild på ett helt dekalark från 1980 där jag snabbt kunde konstatera att jag kände igen flera av dom som tyvärr inte ingått i min lot från Tradera. 
      

Ett helt dekalark från 1980.
Här ser vi också tydligt att det rör sig om en Smurfkalender. 

André Dahlqvist gick sedan in och räddade min dag ordentligt genom att publicera några riktigt trevliga bilder vilket jag är så sjukt tacksam för. Det är Andrés bilder som ni ser här under. 


En jättefin och ovanlig bild på en annons där vi kan se att det rör sig om en prenumerationspremie för tidningen Fix & Foxi. Här syns ju även de jättestiliga almanacksbladen för själba väggalmanckan.
För mig så blev den här bilden ännu en aha-upplevelse för jag ville hela tiden få det till att det fanns en större rund bild uppsatt på mitt rum under den här perioden. 
Givetvis så var det själva väggalmanckan som jag mindes!   


Ännu en bild från en annons för Fix & Foxi där vi ser almanacksbilderna uppsatta på en vägg. 
Löjligt fint eller hur? 

En fin framsida ur 1981 års Smurf-almanacka så här har vi alltså de märken med orange bakgrund som jag fick med i samma lot som de med gul bakgrund. 
Så då har vi gul = 1980. orange = 1981 :)

     
Närbild på almanackssida ur 1981 års Smurfkalender. 
Sjukt fin!


 Nu slipper jag fundera över mina suddiga minnesbilder om dom här runda klistermärkena och förgäves försöka hitta ledtrådar om dom på nätet.
Jag vill rikta ett stort TACK till Facebook-gruppen Smurf Sverige Köp/sälj mm och i synnerhet till André som tog sig tid att leta fram och ta bilder på sina saker samt lät mig använda bilderna till detta inlägg. 

Förhoppningsvis kan inlägget även komma någon annan till hjälp?
Kanske någon som precis som jag sitter på en hög med likadana klistermärken samt diffusa minnen från förr av dom samma. 
Det vore ju trist om historien bakom dessa skulle komma att glömmas bort för evigt så därför känns det idag extra roligt att lägga in post nummer 600 på bloggen.

Ha nu en fortsatt fin Sommar och stort tack för att ni läser.